Stefan Löfgren och Fredrik Lannergård vill se ökade resurser till skolorna i Enköping.
EP har tidigare berättat att skolorna måste spara 16 miljoner i år.
Det vänder sig Stefan Löfgren och Fredrik Lannergård på Fjärdhundraskolan bestämt emot. De beskriver hur kraven ökar samtidigt som resurserna minskar i skolorna.
– Det ska vara billigt och bra. Men vi kanske ska eftersträva kvalitet i stället i verksamheten. Annars blir det inte hållbart, säger Stefan Löfgren.
– Anledningen till att vi ändå har så bra resultat som vi har i skolan är att vi bara springer fortare och fortare, säger Fredrik Lannergård.
Stefan Löfgren tycker att ett exempel på resursbristen är att det förut fanns ett större utrymme för honom att få tid till talangjakter, konserter och andra kreativa övningar med eleverna. Sådana saker som är utvecklande, men kan vara svåra att mäta.
– Idag är det så uppstyrt. Varje lärare måste hela tiden ha tillgång till sina elever, säger Stefan Löfgren.
Fredrik Lannergård anser inte att politikerna ser till helheten när budgeten för kommunens skolor bestäms.
– Jag tror faktiskt att våra politiker tror att de satsar på skolan. Men i verkligheten satsas det inte på grund av ökade kostnader och inflation, säger han.
– Skolpengen skulle behöva höjas i Enköping. Nu vet vi att vi har en ekonomisk kris. Men under åren innan dess, under den långa högkonjunkturen, satsades det ingenting, säger Fredrik Lannergård.
Ett viktigt mål för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är att alla elever från grundskolan ska uppnå gymnasiebehörighet. 2019 uppnådde 85 procent av eleverna det målet.
– Jag tycker att det är en vettig målsättning, men det som rimmar illa i mina öron är att vi ska få bättre resultat med sämre resurser. Målsättningen är bra. Det är de ekonomiska förutsättningarna som vi ifrågasätter, säger Fredrik Lannergård.
I jämförelse med de flesta andra kommuner lägger Enköping mindre pengar på undervisningen.
Enligt Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun, som hämtat statistik från SCB, ligger Enköping på plats 251 av Sveriges 290 kommuner när det gäller resurser till undervisning i alla skolformer (förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola). Enköpings totala placering i fackförbundets rankning är 283.
– Om det är så att Enköpings kommun fortsätter att ligga långt nere riskerar lärare att lämna Enköpings skolor. Det är ingen lönefråga, utan en fråga om resurser, säger Fredrik Lannergård.
– Om en kommun fungerar bra skolmässigt och har bra resurser stannar lärarna på ett annat sätt, säger han.
Ett område som de har märkt att resurserna har minskat på är att det finns betydligt mindre kringpersonal nu än för några år sedan.
– Man märker att man måste jobba effektivare och effektivare. Det kan ha funnits luft i verksamheten tidigare, men den luften finns inte längre, säger Fredrik Lannergård.
Stefan Löfgren nämner att alltmer digital kommunikation med föräldrar och elever tar mycket tid, något som han upplever som stimulerande men samtidigt krävande.
De två lärarna säger sig vara nöjda med det arbete förvaltningsledning, skolledning, kollegor och lärare gör. Men att det är fördelningen av resurser som brister.
– För elevernas skull uppfinner man saker och hjälper varandra. Det är arbetsmiljömässigt som resursbristen märks mest, berättar Stefan Löfgren.
– Vi vill att Enköping ska vara landets bästa skolkommun och det är vi övertygade om att man kan bli, men då krävs det mer resurser, säger Fredrik Lannergård.