Avtäckningsvaxet, det vax som bina täckt de sexkantiga honungscellerna med, skrapas bort från ramen innan honungen slungas ur.
Det är ett ovanligt bra honungsår i år och slungan har snurrat många varv för att få ut all den rinnande honungen ur vaxkakorna.
– Det är jättekladdigt så här på slutet av säsongen, konstaterar Lars Karlsson och tar fram en ram från en bikupa för att skrapar vaxet av den innan den sätts ner i honungsslungan. Vaxet smälts ned och kan användas föra att göra exempelvis cerat och salvor.
– Värmen och regnet har gjort att det växt bra och blomningen varade länge. Är det varmt och torrt går blomningen över fort, säger Lars Karlsson, som har ett 60-tal bikupor runtom i södra Enköpingstrakten.
Honungsskörden verkar vara bra hos de flesta kollegerna kring Enköping, för andra året i rad.
– 2018 var ett jättedåligt år, då fick jag kanske 20 kilo honung per bikupa. I år ligger det på runt 50 kilo, säger Lars.
Mycket honung i år kan även få positiva effekter för bina nästa år. Bina växer sig starka och bisamhällena blir stora.
– Det går lätt att dela bisamhällena i fint väder. Jag har gjort många delningar i år, det är perfekt väder för det nu när det blivit lite svalare, säger Lars Karlsson.
Den nyslungade honungen rinner ljusgul och genomskinlig ur honungsslungan. En lång blomning har gjort att bina kunnat samla mycket nektar i år.
Det är under sensommaren som slutskattningen av bikuporna görs, den sista honungen tas ut innan bikuporna invintras med en sockerlösning som bina lever på under vintern.
– Lite vemodigt är det i september när man inte längre har några ramar att slunga. Men sen är det mycket att göra under vintern med nya rammar och nytt vax, säger Lars och håller upp en burk med mörk, nyslungad Drömparkshonung.
Den mörka, nyslungade honungen kommer från Drömparken där Lars Karlsson har en bikupa stående. Färgen på honungen beror även på när under säsongen den skördas och var bina hämtat sin nektar.