Enligt Svenska fotbollsförbundets senaste inventering finns det i dagsläget 697 fullstora konstgräsplaner utomhus i Sverige. Inräknat andra varianter kan det röra sig om drygt 1250 konstgräsplaner över hela landet.
Utvecklingen av underlaget konstgräs har gått framåt under de senaste åren och nya generationer konstgräs tas fram kontinuerligt. Det vanligaste är dock konstgräs fyllt med små gummikorn av återvunna bil- och maskindäck, så kallat granulat.
Enligt en undersökning utförd av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket visar det sig att granulaten i konstgräset är den näst största källan till spridning av mikroplaster till naturen. Endast däck- och vägslitage från trafiken är en större miljöbov ur aspekten mikroplaster.
Bland annat försvinner stora mängder granulat från konstgräsplanerna via dagvatten och reningsverk. Totalt släpps upp till 3900 ton plast ut i naturen från konstgräsplaner varje år.
Enligt undersökningen finns det andra material att fylla planerna med, bland annat EPDM (nytillverkat industrigummi) och TPE (nytillverkad termoplast). Dessa ska vara speciellt framtagna med syftet att användas som fyllningsmaterial i konstgräsplaner och, enligt viss forskning, innehålla en lägre halt miljöskadliga ämnen. Värt att påpeka är att det enligt flera undersökningar råder tveksamheter kring vad som gäller kring dessa material.
Enköping är en av många kommuner i landet som satsar på att anlägga konstgräsplaner. Nästa planerade anläggning är vid Fanna IP och väntas stå klar i maj. Lena Lantz, verksamhetschef för idrott och fritid på upplevelseförvaltningen, är medveten om de diskussioner som förs gällande konstgräsets miljöpåverkan.
– Vi följer hur utvecklingen ser ut. På Fanna kommer det vanliga granulatet att användas, säger hon.
Trots att det kan medföra miljöskador?
– Vi använder det material som är godkänt idag och följer de riktlinjer som finns. Vi är medvetna om problemen med materialet och att det har en tendens att försvinna stora mängder från planerna och spridas vidare. Men vi har ett arbetssätt kring hanteringen och samlar material på ytor där vi kan sopa upp granulatet och skicka på deponi.
Enligt Lena Lantz är erfarenheten från hanteringen av det nuvarande granulatet en sak som tagits i åtanke inför planeringen av den nya planen.
– Personalen som jobbar vid de olika anläggningarna har erfarenhet och dessutom maskiner som är anpassade just efter det här materialet.
Har ni övervägt andra alternativ när det gäller Fanna IP?
– Vi följer med i utvecklingen och har koll på de andra materialen, men det är inte svart eller vitt gällande de andra alternativen – forskningen är inte samstämmig och vi får avvakta nya forskningsresultat helt enkelt. Om det visar sig att andra material är mer skonsamma och nya riktlinjer tas fram får vi anpassa oss efter det då, säger hon.
När det gäller alternativen till de nuvarande granulaten är det som sagt oklart om de faktiskt är bättre ur miljösynpunkt. En undersökning gjord av Sweco visar att EPDM och TPE i vissa fall är bättre, men i flera fall är de endast likvärdiga eller till och med sämre beroende på bland annat tillverkare.