”Det handlar inte bara om pengar, det känns bra att göra miljönytta också, säger Pontus Olsson och Mats Engquist vid Hacksta gård som konverterat spannmålstorken till fliseldning. Den stora pannan måste laddas med flis varje dag under torkningen.
En ny ansökningsomgång om investeringsstöd från Klimatklivet startar den 24 augusti. Då kan företag, organisationer och kommuner söka ekonomiskt stöd för åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser.
I Uppsala län har stödet bland annat bidragit till över 100 laddplatser för elfordon, ökad produktion av biogas och konvertering från oljeuppvärmning till biobränsle på gårdar och fastigheter.
– Det är ett viktigt stöd som gör det möjligt att investera i lösningar man annars inte kunnat göra, säger Emma Hansson, klimat- och energihandläggare vid länsstyrelsen.
Hittills i år har 22 ansökningar om stöd genom Klimatklivet gjorts i länet. Många får dock avslag, främst beroende på att klimatnyttan i åtgärden varit för låg.
Totalt har åtgärderna i länet minskat utsläppen med 33 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Som en jämförelse släppte personbilarna i länet ut cirka 400 000 ton/år 2018.
Lantbruket är en viktig målgrupp för Klimatklivet.
– Genom relativt enkla åtgärder kan man få en stor minskning av klimatutsläppen i jordbruket, säger Emma Hansson.
Fliset vid Hacksta gård kommer från egen skog men flispriserna är låga nu vilket är fördelaktigt. Flisen måste hålla bra kvalitet så det brinner jämnt och inte orsakar stopp i systemet.
Hacksta gård söder om Enköping är ett av de lantbruk som beviljats stöd för ombyggnad av spannmålstorken från olje- till flisuppvärmning. Stödet var avgörande för att investeringen kunde göras på kort tid, under två år.
– Bara för att man får stöd innebär det inte att man kan satsa, man måste ha råd också. Stödet ligger på mellan 40 och 50 procent av investeringen, men har man råd är det en bra investering, säger Mats Engquist, driftsledare vid gården.
Den gamla torken var otidsenlig och hade dålig kapacitet. Genom stödet kunde de bygga om torken år ett och panna och flislager år två.
– Vi spar nog mellan 150 000 och 200 000 kronor per år i bränslekostnad genom att använda flis, det är en halvering jämfört med oljekostnaden. Då är investeringskostnaden inte inräknad så det är en långsiktig investering, säger Mats Engquist.
Att elda med flis innebär dock merjobb. Flispannan ska fyllas på varje dag och den måste övervakas så den brinner rätt. De förbrukar omkring 300 kubik flis om året och kan i nuläget ta från egen skog.
Den stora flispannan måste fyllas med flis varje dag under torkningen och kontrolleras så den brinner rätt. Det är lite mer jobb med flis än med olja.
– Men det är en skön känsla, att man inte eldar upp en massa olja, säger Pontus Olsson som äger Hacksta gård.
De skulle gärna satsa på ickefossilt bränsle i traktorerna också. Det alternativa bränsle som finns idag, HVO, är dock betydligt dyrare och förbrukningen i traktorerna blir större än med diesel.