För en tid sedan skrev EP om lärarna Fredrik Lannergård och Stefan Löfgren, som beskrev hur kraven ökar i skolorna samtidigt som resurserna minskar. Samtidigt brottas skolans politiska nämnd, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, med en kärv ekonomisk verklighet. Man måste spara för att klara budgeten.
På senaste mötet i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden togs ekonomin upp. Enligt ordförande Mats Flodin (M) har förvaltningen en lista med fyra-fem olika förslag till besparingsåtgärder, förslag som man nu ska fundera över till ett arbetsmöte i augusti.
Vilka förslag det rör sig om vill han dock inte avslöja, utan hänvisar till att det är arbetsmaterial.
Förvaltningschef Linda Lindahl på utbildningsförvaltningen beskriver diskussionen på nämnden som en första diskussion angående långsiktiga åtgärder.
"Det vi hade med som konkreta delar är att vi måste nu börja titta i våra verksamheter vad som är lagstadgat och vad som inte är det", skriver Linda Lindahl i mejl. Hon vill inte peka ut några verksamheter i det här skedet.
Mats Flodin ser inte några större framtida förändringar på resursfronten för skolans vidkommande.
– Det finns alltid ett önskemål om mer pengar. Men här måste vi göra det bästa vi kan av situationen. Det kommer inte att bli dramatiskt mycket mer pengar. Så är det, säger Mats Flodin.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens senaste ekonomiska prognos ser bättre ut än vad den förra prognosen (som byggde på redovisningen till och med april) förutspådde. Då pekade det mot ett underskott på 16 miljoner kronor. Nu pekar det mot ett underskott på 13,9 miljoner.
Förbättringen kan faktiskt delvis förklaras med coronaeffekter. Måltidskostnaderna har sjunkit med en miljon kronor under vårterminen. Detta på grund av att gymnasiet har undervisat på distans och att bara ett fåtal elever har hämtat matlådor under stängningen av Westerlundska gymnasiet.
Samtidigt har dock kostnaderna för hygienmaterial ökat med 200 000 kronor på grund av coronapandemin.
Det är gymnasiet, Jobbcentrum, fritidshem och förskola som har störst avvikelser (större kostnader än i budgeten).
För gymnasiets del är en förklaring att kostnaden för paviljonger när gymnasiet ska rivas inte finns med i budgeten.
Jobbcentrum är ett annat exempel, där man måste betala hyra för lokalen (gamla postkontoret) till och med årsskiftet trots att verksamheten ska flytta ut innan dess.