Fotografiet med hästen och damen är taget i början av 1900-talet och har förstorats upp för att pryda en av väggarna i den äldsta delen av Cykelhörnans lokaler. Den svartvita fondväggen kontrasteras av två rader med de allra senaste elcykelmodellerna och en nyrenoverad panelvägg.
Per Karlsson håller Cirro, en åtta månaders blivande jakthund, i kopplet och justerar vant raddan av cyklar med den andra handen. Tillsammans med sin syster Sara Karlsson och bror Magnus Karlsson, är han den tredje generationen som nöter butiksgolvet. Mamma Majlis Karlsson har gått i pension men arbetar fortfarande långa dagar i butiken.
Under sina hundra år har Cykelhörnan fått en allt större golvyta. Bakom elcyklarna skiljer en murstock den äldsta delen av butiken från den som byggdes till 1980. Här fanns tidigare den bostad där Majlis Karlsson växte upp.
Hon minns fortfarande murstockens vackra kakelugn, som i dag pryds av ett fotografi på svenska ishockeylandslaget under Canada Cup år 1984. Där står Pekka Lindmark, Mats Näslund och alla andra välkända hockeyprofiler uppradade med var sina rödfärgade, tioväxlade bockstyrecyklar, som Cykelhörnan sponsrade laget med.
Snett bakom tavlan glänser några exemplar av jubileumscykeln som är framtagen för att fira företagets hundra år. En kund får veta av Sara Karlsson att den kungsblå färgen är unik. Samtidigt tar Per Karlsson hand om ytterligare en besökare.
– En sådan här ventil måste du ha för att pumpa upp slangen, förklarar Per Karlsson och frågar kunden, Tobias Svensson, om han är nöjd med den cykel han köpte i maj förra året. I förbifarten berättar Per Karlsson att Tobias Svenssons pappa var med 1995 då den nyaste delen av Cykelhörnan byggdes, den vid entrén. Där möts kunderna nu av kläder och jaktgrejer och kan samtidigt skymta inomhusingången till verkstaden, där upp till 30 cyklar om dagen repareras under högsäsong.
– Jag brukar säga att det finns cykelsäljare och så finns det cykelhandlare. Och vi är cykelhandlare, vi gör mycket mer än bara säljer cyklar, säger Per Karlsson och syftar bland annat på företagets reparationsverkstad och den viktiga kundkontakten. Sara Karlsson flikar in att butiken också är en social inrättning.
– Ibland är det lite av ett gubbdagis, skrattar hon. Tillsammans räknar familjen upp namn och veckodagar då olika vänner och bekanta brukar komma förbi och prata.
Trots den skämtsamma tonen märks det att de gärna tar sig tid för alla, även de som inte köper något. Kanske är omsorgen om Enköpingsborna ett arv från pappan, Bosse Karlsson, som dog för sju år sedan.
– Han brukade låna ut pengar till allt och alla, minns Sara Karlsson.
Hon och Per Karlsson berättar flera dråpliga historier om pengautlåningar, som mot alla odds slutade lyckligt. Om Cykelhörnan också får ett lyckligt slut och lever vidare i ytterligare 100 år, är en fråga som inte går att besvara. Det mest säkra kortet är löftet från Sara Karlssons yngsta barn, som redan vid åtta års ålder lovade att skaffa minst två barnbarn som kan driva butiken vidare.