Förra året gick vård- och omsorgsnämnden back nästan 41 miljoner. I förra veckan gjordes besparingar på 34 miljoner i årets budget, bara för att kunna starta 2024 med en budget i balans. Men redan årets första redovisning i mars kommer att visa nytt underskott, enligt förvaltningschefen.
Samma nämnd som beslutade om besparingarna menar samtidigt att man får för lite pengar.
Förvaltningschefen Lotta Tronêt säger att många kommuner brottas med samma utmaningar. Ekonomin går inte ihop när vårdtagarna blir fler, lever längre och har ett större vårdbehov samtidigt som svårigheten att rekrytera personal blir allt större.
– Vi måste tänka klokt med de resurser vi har. Vi behöver se möjligheter, våga prova nya saker och tänka annorlunda. Om några år tror jag att det vi tycker är svårt i dag, med exempelvis ny teknik, kommer att vara självklarheter. Men det är när saker ska ställas om som det blir tufft, säger hon.
Vårdens största utmaning är dock varken den nya tekniken eller pengarna i sig. Istället handlar det om kompetensförsörjningen, möjligheten att få tag på personal.
– Tidigare sa vi att det var svårt att rekrytera utbildad personal. Nu är det svårt att få tag på personal över huvud taget.
När det saknas vikarier måste förvaltningen laborera med de befintliga medarbetarna, flytta runt eller beordra in lediga, för att kunna utföra de insatser som vårdtagarna, kunderna, har rätt till, förklarar hon.
– Det är ju olyckligt ur allas perspektiv, inte minst ekonomin, säger hon.
2023 hade förvaltningen en sjukfrånvaro på 8,7 procent (7,4 procent i hela kommunen), vilket var en procentenhet bättre än 2022. Ändå landade kostnaderna för sjukfrånvaro på 26 miljoner, något man inte hade budgeterat för. Bland annat berodde detta på en trend med hög sjukfrånvaro hos vikarier. För att klara uppdraget var man tvungen att beordra in ordinarie personal, ibland från deras semestrar. Vid vissa tillfällen uppstod kostnader för tre eller till och med fyra medarbetare på en och samma schemarad.
Den höga sjukskrivningskostnaden var dock inte unik för just 2023. Lotta Tronêt säger att man legat på ungefär samma nivå de senaste åren.
– Här ska vi ta hjälp av personalen för att göra en omställning. Vi måste hitta ett smartare arbetssätt för att folk ska hålla. Kanske jobba över flera enheter, säger hon.
Att nyttja teknikutveckling inom vårdområdet är ett annat sätt, förklarar hon. Exempelvis kan det handla om digital tillsyn med trygghetskameror hemma hos kunderna, något man redan börjat med i mindre skala.
– Tekniken ska användas där den skapar mervärde och till sådant som gör att personresurserna kan användas smartare, säger hon.
Teknikutvecklingen går snabbt och förvaltningen följer den forskning som pågår, inte minst för att förbereda de olika vårdverksamheterna på vad som kan komma.
Lotta Tronêt berättar om pilotprojektet med individuellt inställda rörelselarm som pågår på omsorgsboendet Stadsgården.
– Så snart tekniken och medarbetarna är redo ska vi införa det på fler ställen. Det skapar både förutsättningar för att kunden klarar sig själv i större utsträckning och att personalen kan jobba annorlunda, säger hon.
Det är Lotta Tronêts uppdrag att beskriva vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet på ett så tydligt sätt som möjligt till politikerna som är de som fördelar pengarna.
Tycker du att du får gehör för era behov?
– Jag tycker att vi har en bra samverkan mellan förvaltning och nämnd. Men det är inte alltid lätt att förklara komplexiteten. Vi har ju själva svårt att bedöma hur många nya ärenden vi kommer att få i år, hur stora insatser vi behöver, såna saker är svåra att förutspå, säger hon.
Både inom LSS och äldreomsorgen kan det finnas vårdtagare som ibland kräver hög bemanning. Hot, våld och utåtagerande beteenden kräver ibland dubbelbemanning och spetskompetens. Vid enstaka tillfällen har man till och med tvingats anlita väktare som komplement. När de egna resurserna inte räcker till köper man platser i andra kommuner, platser som kan kosta 13 000 kronor per dygn. Förra året var budgeten för köpta platser 37 miljoner, detta överskreds med 21 miljoner.
– Det är det här som är svårt att förutsäga. Det kan ju räcka med att vi behöver köpa vård till två personer med stora vårdbehov men som vi inte budgeterat för. Då har vi en extra kostnad på tio miljoner, säger Lott Tronêt.