"Visst har man satsat en del i Hjälstaviken men man borde kunna utnyttja det här fina området bättre, vid andra fågellokaler i landet satsar man på ett helt annat sätt med fotogömslen, naturrum och fågeltorn" säger ornitologen Jan Ryding.
Tillgängligheten i Hjälstaviken behöver förbättras så även rörelsehindrade kan nyttja området på ett enkelt vis.
Det anser ornitologen Jan Ryding som har påtalat problemet för länsstyrelsen genom flera skrivelser.
– Jag har bekanta som brukar besöka Hjälstaviken men som inte längre klarar av att ta sig ut till fågeltornet, säger Jan när EP träffar honom vid naturreservatets parkering i Hårby.
Idag går det att ta sig till fågeltornet längs en hårdgjord gångväg, även med rullstol och rullator, men det är en sträcka på en kilometer vilket är långt för många rörelsehindrade anser Jan Ryding.
Även till gömslet nedanför Kvarnberget på andra sidan viken menar han att det är långt för rörelsehindrade.
Nu vill han att det byggs ett lättillgängligt fotogömsle, förslagsvis rakt ut mot vassbältet vid Hårbyparkeringen, med möjlighet till handikapparkering närmare gömslet.
Ett nytt fotogömsle menar han även skulle avlasta det välbesökta fågeltornet.
– Det har satsats en del på tillgänglighet i Hjälstaviken, men området borde kunna utnyttjas mer än vad man gör idag. Vid andra fågellokaler i landet satsas det på ett helt annat sätt, med gömslen och naturrum som locka folk och skolklasser. Vi borde utnyttja det här fina området så mycket vi kan, säger Jan.
Fågeltornet i Hjälstaviken är en populär plats att besöka. Ett nytt fotogömsle skulle avlasta fågeltornet som har ett högt besökstryck, speciellt på helgerna, anser Jan Ryding.
Han har begärt hos länsstyrelsen att Hårbykullarna som idag är stängslade hästhagar, åter blir tillgängligt för allmänheten med någon form av passage då det är en bra utsiktspunkt som tidigare utnyttjades av många fågelskådare.
Att bygga gömslen och gångvägar är inte gratis men Jan Ryding har varit i kontakt med WWF som uppger att de kan ge bidrag till projektet om man även får LONA-stöd för det.
– Det går att få in pengar från olika håll, som Upplandsstiftelsen och olika organisationer och föreningar, säger Jan Ryding.
Det är länsstyrelsen som förvaltar Hjälstavikens naturreservat och Linnea Olsson, förvaltare av skyddad natur, håller med om att det kan vara långt att gå för rörelsehindrade ut till gömslet och fågeltornet.
Men något hopp om ett nytt gömsle kan hon inte ge. Varken ekonomin eller naturreservatets skötselplan tillåter det.
– Vi förvaltar 150 reservat i länet och jobbar med tillgänglighet både i olika delar av länet och i olika naturtyper. Vi har fått en kraftig neddragning i budgeten för förvaltning, med två tredjedelar jämfört med förra året, och vi kan inte bygga mer än vad vi kan underhålla. Vi har inte heller rådighet över all mark, säger hon.
Vilka satsningar man gör styrs av naturreservatsbeslutet och skötselplanen för reservatet och där finns inga satsningar på fler anordningar och gömslen.
Hjälstavikens naturreservat anses vara en av de finaste fågellokalerna i landet och har tusentals besökare varje år. Länsstyrelsen är förvaltare av reservatet som är drygt 800 hektar stort.
– Det är viktigt med ett rikt friluftsliv men naturvärdena är också viktiga. Det är klart att man vill att besökare med funktionshinder ska kunna komma närmare sjön men det måste vägas mot att en ny väg och en p-plats skulle förstöra naturvärden, säger Linnea Olsson.
Att få ökad tillgänglighet vid Hårbykullarna är en fråga som länsstyrelsen dock hanterar.
– Vi har inte rådighet över marken men allemansrätten gäller där så man får gå in i hagarna. Vi funderar över hur vi kan lösa frågan i samråd med markägaren. Men någon grusad väg är inte aktuell där, det finns inte med i skötselplanen.
Möjligheten att få bidrag från andra aktörer för satsningar i reservatet är inte något man jobbat med vid länsstyrelsen.
– Men vi måste kanske fundera på andra finansieringsmöjligheter framöver om budgeten fortsatt ser ut som den gör, säger Linnéa Olsson.