Den röda vallmon lyser och solen dansar över vidderna. På Dyarna i Enköping är det en lantlig idyll och en favoritplats för många att promenera på. Det som är annorlunda under måndagen är ljudet av gnissel och lite rassel från ett pågående arbete på en äng.
– Det är så mycket nu med våra nektarbin och växter och det är viktigt att hålla ordning på sådana här ställen. Så det här är ett jätteroligt initiativ från naturvården i Enköpings kommun, säger Tom Meurling, som sitter bakom hästarna Caruzo och Karlsson.
Han har kommit med hästarna från sin gård i Väppeby, utanför Lillkyrka, för att på uppdrag av kommunen slå ängen. För hästarna släpper inte ifrån sig avgaser som traktorer gör. Arbetsmetoden tar lite längre tid, men poängen är att det är ett skärande redskap som används.
Vad är det du och hästarna gör för arbete?
– Man vill försöka återskapa de här blomsterängarna, och då vill man ha ett redskap som skär av. Blommorna och örterna mår bra då. Om man slår av med slaghacka skulle örterna må dåligt. Och framför allt är det viktigt sen att ta bort det man slagit för att släppa ned solen. Får det ligga kvar då lakas det ut och blir bara gödning. Och då får man in andra växter.
Karlsson och Caruzo går snällt bredvid varandra medan de drar redskapet. När de stannar till för vila passar de på att vifta bort flugor med svansarna.
Hur många timmar spenderar du bakom hästarna?
– Arbetsdagarna blir inte jättelånga, speciellt inte nu på sommaren när det är varmt för hästarna.
Under tisdagen kommer han ta med hästarna igen och en strängläggare för att samla ihop allt.
– Men sen är det tyvärr en traktor som rullar ihop i stora balar och kör bort.
Tycker Karlsson och Caruzo om att jobba?
– De kommer alltid villiga när det är dags för jobb och ställer sig i vagnen.
Tom Meurling har fem nordsvenska hästar och en ardenner hemma. Tillsammans arbetar de i skog och olika naturreservat runt Enköping och Stockholm.
Samtidigt som en förbipasserande hejar glatt, berättar han om varför arbete med hästar i naturen slår traktorer med hästlängder:
– Med hästar kommer man fram bättre, lämnar inga spår och det en upplevelse för besökarna. Det är fina dagar och rofyllda platser, berättar han och fortsätter:
– Och att prata med människor vi träffar på om vad jag gör, det är en stor del av arbetet. Inte bara sitta bakom hästarna.