Hannele Tanskanen, undersköterska och Anna Lindberg, resultatenhetschef på Kungsgårdens omvårdnadsboende.
– Här talas det finska från morgon till kväll, berättar undersköterskan Hannele Tanskanen, även hon inflyttad till Sverige från Finland.
Hon kom med sin familj som sjuåring från norra Finland till Blekinge för att föräldrarna fick jobb där. Livet förde senare Hannele till Enköping där hon har bott i 40 år. I vården har hon arbetat i 25 år och flera av de åren på Kungsgården i Enköping.
Här trivs hon av flera olika skäl. Här kan hon jobba med finska språket och finska traditioner på avdelningen som har den inriktningen. Men här kan hon också hålla finska språket igång för egen del och hålla sina egna minnen aktuella.
– Jag känner att jag verkligen gör ett viktigt jobb. Man mår så bra efter en dag på jobbet eftersom man känner att man har gjort något bra. Och om jag inte hade jobbat här så kanske jag hade pratat mer svenska, säger Hannele.
Hon har varit med från start. Från 2010 då Kungsgården startade upp en finsktalande avdelning. Då hade Hannele efterfrågat det sedan en tid tillbaka. Därför kändes det extra roligt när det blev verklighet. Sedan 2013 är Enköping ett finskt förvaltningsområde vilket innebär att kommunen förväntas ha finsktalande personal i äldreomsorgen och även ha finsktalande personal inom förskolan.
– Det finns helt klart ett behov av en finsktalande avdelningen här i Enköping. Jag vet en hel drös äldre finnländare som skulle behöva bo här, säger Hannele.
Hannele Tanskanen är undersköterska och jobbar på den finsktalande avdelningen på Kungsgårdens omvårdnadsboende i Enköping.
Kungsgårdens omvårdnadsboende i Enköping har en avdelning med finsktalande personal.
Kungsgårdens omvårdnadsboende i Enköping har en avdelning med finsktalande personal.
Hannele Tanskanen är undersköterska på Kungsgårdens omvårdnadsboende. Hon berättar att det finns en bastu eftersom det finns en avdelning för finsktalande boende. Bastun används varje vecka.
På avdelningen finns elva platser och all ordinarie personal talar finska. Även på natten finns en finsktalande personal och även under sommaren har det gått att anställa finsktalande sommarvikarier. Dock inte från de yngre årgångarna. Vikarierna är mestadels i samma åldrar som den ordinarie personalen. Kunskaperna i finska språket tenderar nämligen att bli mindre och mindre i de yngre generationerna.
– Vi tappar barnbarnen. De kan inte så mycket finska. När jag var liten höll vi språket i gång genom att prata finska hemma i familjen och med släktingar. Men man behöver inte kunna perfekt finska för att jobba här. Man lär sig efter hand på avdelningen, säger Hannele.
Det finns många sätt att bevara den finska kulturen och språket. På avdelningen serveras finsk mat som morotslåda, kålrotslåda och leverlåda till jul. Det spelas finsk musik och det badas bastu.
– När Kungsgården byggdes så föreslog jag att det skulle byggas en bastu med tanke på den finska avdelningen. Och så blev det. Den används en gång i veckan men ännu mer för några år sedan när våra boende var lite piggare. När man bygger lägenheter i Finland så byggs det nästan alltid med bastu, berättar Hannele.
Bastun är till för alla i huset där det finns 51 lägenheter varav 11 är för de finsktalande.
– Vi har väldigt trevligt tillsammans och det är inte många som vill vara inne på sina rum utan de söker sig gärna ut i vårt tv-rum, berättar Hannele.
Hon märker att det är en stor trygghet för de finsktalande på boendet att ha varandra och att personalen talar deras modersmål.
– Vi blir som en familj.
Anna Lindberg är resultatenhetschef på Kungsgården. En fråga att jobba med framöver är rekryteringen av finsktalande personal.
– Just nu ser det bra ut, men vi behöver absolut planera framåt och nysta i var det finns personal som kan finska. Vi behöver ha en strategi för det arbetet, säger hon.