Rapporten över den arkeologisk undersökning av Kammakartorget vid kvarteret Fältskären (gamla Pausparkeringen) i Enköping är klar. Bland annat hittades flera kammar i området.
Slutrapporten om den arkeologiska utgrävningen som gjordes 2019 av en del av kvarteret Fältskären (Kammakartorget) har släppts av företaget Arkeologikonsult som utförde utgrävningen.
Utgrävningen skedde i ena hörnet av det område som grävdes ut redan 2014 inför bygget av bostadshusen på platsen. Bygget utökades något och därför måste en kompletterande utgrävning göras.
– Det är spännande arkeologi. Vi visste sedan tidigare undersökningar att området innehöll de tjockaste kulturlagren i Enköpings äldsta delar. Det är 1000-talet, slutet av vikingatiden och början av medeltiden, säger projektledare Anna Lagerstedt vid Arkeologikonsul.
Enköping grundades förmodligen redan på 1000-talet, tidigare än man trott. Den arkeologiska undersökningen visar att staden anlades med långsmala tomter bebyggda med trähus, från vattenlinjen som då låg vid nuvarande Torggatan, i nordvästlig riktning mot åsen.
Den tidigare utgrävningen visade bland annat att Fältskären varit ett hantverkarkvarter med verksamheter som kammakeri, skomakeri och pälshantverk.
Genom den nya utgrävningen fick man en chans att undersöka hela tomter och hus där bara delar grävdes ut tidigare och man har bland annat kommit fram till att flera av husen i området var bostadshus, tidigare var det oklart vilken funktion husen hade.
En uppseendeväckande upptäckt var att man på en tomt hittat ett hus som legat på samma plats under hela 1100-talet och att det på platsen funnits en eldstad som byggts om åtta gångar.
På ett ställe hittades flera eldstäder som byggts i lager på varandra under minst 100 år. Här en härdplatta av en kvarnsten.
– Vi fann en fin eldstad men under den fanns ett lager till med golv och ytterligare en eldstad, vi hittade upp till sex husgrunder på samma plats och man kan tänka sig att det var samma familj som bodde på platsen under flera generationer, säger Anna Lagerstedt.
I flera av spisarna hade kvarnstenar använts som härdplatta vilket visar att det kan ha funnits koppling till kvarnstenstillverkning i hushållet under perioden.
Platsen som Enköping växt fram på var en bra plats att anlägga en stad på, vid vatten som gav möjlighet till en hamn och nära åsen som underlättade resandet. Troligen behövdes en handelsplats där.
Ett lergolv i det hus där trähinken från 1100-talet hittades där den lämnats upp och nedvänd. Ett av de äldsta hinkfynden i landet.
– Vi ser att man haft en färdig idé om hur en stad byggs upp, troligen kopierat från äldre städer som Sigtuna. Enköping liknade till en början en bondby men under högmedeltiden påverkade kyrkan och Hansan staden, den förändras beroende på vem som har mest inflytande vid tiden, säger Anna Lagerstedt.
Under perioden 1100-1350 fanns en regelbunden tomtstrukturen i området där två tättliggande tomter hade passager som löpte på ömse sidor om tomterna.
Tomterna gick i riktning nordväst-sydost, snett över nuvarande kvarteret Fältskären. Vattenlinjen låg då strax ovanför Torggatan och ovanför tomterna fanns troligen en u-formad marknadsgata.
Trähinken från 1100-talet är tillverkad av trälaggar som har fogats in i en träbotten och bundits om med vidjor. Liknande modeller fanns länge i bondesamhället.
Undersökningen av de djurben som hittats på platsen visar att boskapsskötsel bedrevs i närområdet och handel med rena köttprodukter skedde i staden, främst nöt och får, mycket av benresterna kom från köttrika styckningsdelar. Även ben från fisk och fågel fanns bland fynden.
– Det är roligt att se benmaterialet, det var fisk från Mälaren som man fångat själv men även inköpt fisk från andra områden. Under tidig medeltid importerades exempelvis torkad fisk från Norge, säger Anna Lagerstedt.
Rapporten ”Tillbaka i kvarteret Fältskären och nya Kammakartorget” går att läsa på Arkeologikonsults hemsida. En mer lättillgänglig och illustrerad skrift över utgrävningarna vid Kammakartorget och Fältskären är nu på gång och ska kunna användas av exempelvis skolor i undervisningen.
– Förhoppningen är att vi kan hålla föredrag utifrån publikationen vid museet eller biblioteket senare i höst, säger Anna Lagerstedt.
Arkeologer gör sektionsritning i utgrävningen vid Kammakartorget 2019.