– När man träffar unga människor som man jobbat med för många år sedan, och ser att de mår bra. Då känner man att vi gör ett bra jobb, det är kul, säger Janne Pettersson som varit med sedan starten i oktober 2007.
Familjens Hus öppnades delvis på grund av en politisk viljeriktning i samhället. Man gick från insatser riktade mot individen och i institutionsmiljö till ett mer familjärt tänkande.
– Vårt uppdrag nu är att bedriva öppenvård för föräldrar och barn. Vi jobbar både förebyggande och med insatser efter beslut, säger Ann-Marie Nilsson, enhetschef på barn och familj vid socialförvaltningen.
Omkring 20 personer arbetar vid Familjens Hus och kompetensen är bred, här finns bland annat socionomer, behandlingsassistenter, familjeterapeuter och kuratorer.
Till Familjens Hus kan den vända sig som har problem i relationerna inom familjen. Det kan röra allt från ovilja att gå i skolan eller syskonbråk till drogproblem och vårdnadstvister.
Många av de insatser man jobbar med har funnits med länge, som föräldrautbildningar och småbarnsforum och man samverkar med familjecentrum och skolan.
Just samarbetet med skolan är viktigt för att man ska nå ut.
– Skolan är i sin tur en marknadsförare för oss för att informera om var man kan få råd och stöd, säger Marie Holmberg, teamledare vid Familjens Hus.
Mellan 150 och 200 ärenden per år kommer in till den öppna mottagningen. All kontakt är frivillig, utöver umgängesstöd vid vårdnadstvister och ungdomstjänst efter domstolsbeslut som man också jobbar med.
Det senaste året har man märkt en ökning då Barn och ungdomspsykiatrin (Bup) i Enköping varit stängd.
– Landstingets ickenärvaro märks. Föräldrar söker sig hit, eller blir hänvisade hit, men vi har inte den kompetensen som behövs för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jag tycker ändå att vi har hanterat det bra, men vi är glada att Bup ska öppna igen, säger Ann-Marie Nilsson.
Generellt tycker de att den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga, "datavärlden" blir en egen värld där barn isolerar sig. Det blir svårare att passa in i samhället för dem som inte klarar av att plugga på heltid.
– Det är fler barn som inte kommer till skolan, som blir hemmasittare. Då har vi projektet Elis som ger hjälp och stöd så de kan komma tillbaka till skolan igen, säger Janne Pettersson.
Att jobba med relationer är ett arbete som måste få ta tid och problem inom familjen kan ha sin grund generationer bakåt. Att stärka föräldrarollen är då en viktig bit i behandlingsarbetet.
– Det ger mindre stress och mer glädje i föräldraskapet och då mår barnen bättre, säger Marie Holmberg.