Här är Enköping på medaljplats

Det försvårar, fördyrar och försenar, men lär oss mycket om historien. Här är topplistan få Enköpingsbor har kunnat missa.

Utgrävning pågår på historisk mark. Större delen av Enköping omfattas av områden där den som vill gräva måste ta hänsyn till kulturmiljölagen.

Utgrävning pågår på historisk mark. Större delen av Enköping omfattas av områden där den som vill gräva måste ta hänsyn till kulturmiljölagen.

Foto: Anders Jagemo/Arkiv

Enköping2020-02-11 11:21

Det gäller den statistik som talar om var det finns flest fornlämningar i landet.

Den senaste, som tagits fram av Myndigheten för kulturanalys, presenterades på tisdagen. Gotland är i topp med 13 465 av de nära 300 000 fornlämningar som finns i landet. Uppsala ligger tvåa med 7 362 följt av Enköping med 6 187.

Räknar man med övriga kulturhistoriska lämningar är rangordningen densamma bland landets 290 kommuner, men vi får höja siffran för Enköping till 10048, Uppsala till 11443 och Gotland till 23993.

– Det finns skillnader över landet som, förutom historiskt marknyttjande, i viss mån kan bero på i vilken utsträckning inventeringar och arkeologiska undersökningar har genomförts, säger utredaren Malin Weijmer till nyhetsbyrån Sirén som sammanställt siffrorna.

När det gäller graden av inventering känns det som Enköping ligger väl framme med en rad synnerligen väl utredda centrala tomter.

Det kostar pengar, stora pengar. Senast i december kunde vi berätta att utgrävningarna vid Torggatan i samband med bytet av va-ledningar blev dyrare än beräknat. Utgrävningarna vid Statt kostade över 20 miljoner.

– Vi har en lag vi måste förhålla oss till. Men vid varje extrakostnad måste vi prioritera och om vi inte lade pengarna på arkeologi kunde vi göra annat för dem, sa kommunstyrelsens ordförande Ingvar Smedlund (M).

Han förklarade att han hellre vill se en statlig fond som bekostar arkeologiska arbeten vid byggen.

Kulturmiljölagen

För att en lämning ska vara automatiskt skyddad enligt kulturmiljölagen behöver den uppfylla tre rekvisit. Den ska vara en lämning efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och är varaktigt övergiven. Lämningen behöver dessutom vara tillkommen före år 1850.

En övrig kulturhistorisk lämning är spår efter mänsklig verksamhet som tillkommit under och efter år 1850. Den har inte samma lagskydd som en fornlämning, men ska visas hänsyn och aktsamhet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!