Det är viktigt att upptäcka unga i riskzonen i tid, innan de har hamnat i missbruk och/eller kriminalitet.
Förkortningen SSPF står för skola, socialtjänst, polis och fritid. Inom SSPF samverkar folk från de fyra professionerna i det viktiga arbetet med att hjälpa ungdomar som riskerar att hamna i utanförskap eller kriminalitet.
Verksamheten har hunnit vara i gång i ett halvår i Enköping. För närvarande får tre unga hjälp av SSPF-gruppen. Men fler är på gång.
Nyckeln till framgång är att upptäcka de unga som är i riskzonen i tid. Det gäller att sätta in hjälpen i ett så tidigt skede som möjligt när en ung person har kommit in på en destruktiv väg.
Enisa Cuprija, samordnare för SSPF, och Jenny Eriksson (båda familjebehandlare på Familjens hus) fungerar som spindeln i nätet för föräldrarna, ungdomarna och de övriga professionella inom gruppen.
När en ung person som behöver hjälp har identifierats brukar gången vara den att de först ha ett samtal med föräldrarna och sedan ett separat samtal med ungdomen. Det gäller att få föräldrarnas förtroende.
– Vårt mål är att föräldrarna blir föräldrar, det vill säga att de tar sitt ansvar som föräldrar, förklarar Enisa Cuprija.
Naturligtvis måste också ungdomen vilja medverka till förändringen.
Enisa Cuprija på Familjens hus är samordnare för SSPF i Enköping.
Viktiga personer runt ungdomen engageras i en plan för att få till en bra skolgång och fritid. Man tittar på vad man är oroliga för ska hända och utforskar samtidigt vilka resurser och möjligheter som finns för att komma fram till vad som behöver hända med den unga.
För att vinna den ungas förtroende kan exempelvis en vaktmästare från skolan eller en idrottstränare medverka. Det behöver vara någon som ungdomen respekterar och känner förtroende för.
Om arbetet ska fungera effektivt och snabbt behövs dessutom föräldrarnas samtycke till att häva sekretessen mellan myndigheterna.
– Allt det här bygger så klart på att mamma och pappa säger ja tack och ger sitt samtycke, säger Jenny Eriksson.
– Det handlar inte om att vi ska kontrollera ungdomen, utan om att få in den på rätt spår, fortsätter hon.
Jenny Eriksson på Familjens hus förklarar att samtycket inte handlar om att kontrollera ungdomen utan att få in den på rätt spår.
Hon berättar att en lyckad bieffekt när föräldrar får råd och stöd brukar vara att även ungdomen känner sig tryggare när föräldrarna blir tryggare.
Stödet kan bestå av enkla saker som att hitta fungerande rutiner. Det kan vara någon möter upp ungdomen i skolan eller att se till att skolan omedelbart hör av sig till föräldrarna om deras barn är frånvarande.
– Det vi märker snabbt är att skolnärvaron blir bättre och oftast får de därmed bättre studieresultat och bättre betyg, berättar Enisa Cuprija.
De berättar om hur den unga då brukar bli stolt och växa när den får kvitto på att den gör bra saker.
– De är inte vana att få så mycket beröm, konstaterar Enisa Cuprija.
Enisa Cuprija och Jenny Eriksson hjälper unga och deras familjer med råd och stöd.
En gång i månaden träffas en större grupp inom SSPF för lägesbeskrivning. Vid de mötena kan även aktiviteter riktade till grupper av ungdomar planeras.
Har det exempelvis varit stökigt med många ungdomar kring konstgräsplanen på Korsängen på fredagskvällarna kan SSPF:s representanter vara på plats. Behövs vuxnas närvaro i en skolas korridorer kan också SSPF-gruppen göra en insats.
Det kan liknas vid professionellt organiserade föräldravandringar.
– Det behövs mer vuxennärvaro, konstaterar Enisa Cuprija.
Hon har ett återkommande råd till vuxna som vill hjälpa till och vara ett stöd i ungdomars tillvaro:
– Vi vuxna är väldigt duktiga på kritik när något inte fungerar, men vi glömmer lätt att ge beröm när de gör något bra.