Det är svårt att förstå att den pigga lilla killen som stolt visar upp sitt rum och alla nallarna i sängen har kämpat mot leukemi i över ett och ett halvt år.
– Han har varit pigg och stark hela tiden, nu är han den piggaste ungen på gatan, säger pappa Joakim Wellbrant medan Teitur glatt sätter i sig en skål glass vid familjens köksbord.
Det var den 2 mars 2021 som världen vändes upp och ned för Teitur (ett isländskt namn som betyder glad) och hans familj. Då fick han diagnosen leukemi, förr kallat blodcancer.
Han hade varit sjuk till och från en längre tid, med febertoppar, svullnad i ansiktet och en oförklarlig hälta.
För mamma Tinna, som är veterinär och medicinskt kunnig, var beskedet en bekräftelse på det hon misstänkt.
– Ändå är man inte beredd. Det var först när vi stod framför dörren med skylten "barnonkologen" och Teitur rullades in på en säng som det sjönk in, säger Tinna.
Det var mitt under pandemin och pappa Joakim väntade utanför avdelningen på beskedet.
– När jag fick komma in satt Tinna på golvet med Teitur och sade 'han har leukemi' och jag tänkte - han dör. Sen var det fullkomligt vidrigt att behöva ringa till familjen och säga att Teitur har blodcancer, berättar Joakim.
– Mina föräldrar bor på Island men det var pandemi och omöjligt för dem att komma hit, när vi behövde deras stöd som mest, säger Tinna.
Första halvåret behandlades Teitur mycket på sjukhus. Cellgifterna och kortison gjorde att han svullnade upp och till slut tappade han även håret.
– Vi viste att han skulle göra det men det kändes jättesvårt. Men när Teitur själv såg sig i spegeln skrattade han och sa att han såg ut som en ekorre, säger Tinna med ett litet leende.
Den cancer Teitur drabbats av visade sig vara behandlingsbar och efter 29 dagar hade han inte några cancerceller kvar. Ändå pågår behandlingen i 2,5 år för att minimera risken för återfall.
– Cancer handlar inte bara om att överleva, medicinerna är starka och vilka komplikationer det ger i framtiden vet vi inte. Därför är forskningen så viktig, så man kan ta reda på hur mycket medicinering som behövs, säger Joakim.
Att ett barn får cancer är jobbigt nog. För Tinna och Joakim hände det precis när de båda just bytt jobb och skulle flytta in i det nya huset i Enköping. Men familj och vänner ställde upp och fixade flytten och såg till att de fick färdiglagad mat.
– När vi kom hem efter en av Teiturs första behandlingar var allt på plats i huset, till och med i köksskåpen. Det kändes väldigt fint, säger Tinna.
Men sen väntade nästa smäll. Tinna var gravid med Teiturs lillebror och vid ultraljudet visade det sig att han hade ett deformerat ben som kunde bero på en genetisk sjukdom.
– De viste inte om han skulle överleva efter födseln. Men nu tyder det mest på en böjning i underbenet som förhoppningsvis kommer kunna rättas till med hjälp av en skena i framtiden, säger Joakim medan fem månader gamla Màni (måne på isländska) glatt sparkar i Tinnas famn.
Söndagen den 18 september ordnar Teitur en marsch, Walk of Hope, vid Drömparken i Enköping, till förmån för barncancerfonden. Efter promenaden samlas man för en gemensam picknick i parken.
– Men man kan promenera var man vill och lämna ett bidrag till insamlingen, säger Tinna.
Nästa viktiga datum för Teitur är den 1 april 2023. Då får han ringa i klockan på Akademiska sjukhuset som meddelar att han är färdigbehandlad.
Fotnot: Teiturs sida hos Barncancerfonden - https://www.barncancerfonden.se/event/walk-of-hope/delta/teiturs-walk-of-hope2/