– Invasiva växter konkurrerar ut våra egna växter och kan förändra naturen helt och hållet, säger Mora Aronsson, biolog och expert på invasiva växter.
I arbetet på artdatabanken vid SLU har han varit med och tagit fram en riskbedömning över invasiva arter i Sverige.
Det har resulterat i en risklista med 1 000 arter, varav 600 växter, som är ett underlag i Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens arbete med en nationell lista.
Inom EU finns redan en förteckning över invasiva växter och djur som inte får introduceras eller spridas i landet. Tanken är att även den svenska listan ska omfattas av EU:s lagstiftning.
Många av de invasiva växterna är uppskattade i trädgårdssammanhang, som vresros, syrén, snöbär, lupin och parkslide.
I parken bredvid Ljunggården i Enköping växer ett stort bestånd av just parkslide, en bambuliknande buske. Buskaget är troligen planterat av parkkontoret för länge sedan.
– Det är först för 5-6 år sedan som man uppmärksammade problemen med parkslide. Den har planterats på många ställen men det behövs en ytterst liten rotbit för att den ska sprida sig. Den har en jämrans växtkraft och när den åtgärdas måste stora jordmassor tas bort och värmebehandlas. Det innebär stora kostnader, säger Mora Aronsson.
Strax intill växer en häck med vackra snöbär, en klassisk torpväxt som sprider sig snabbt. Även den en vanlig men invasiv art, liksom vresrosen.
– Vresrosen har varit en favorit hos stadsträdgårdsmästarna, den avgränsar bra, är vacker och ger fina nypon. De sprids med både frön och rötter men de som säljs i handeln idag är ofta hybrider, sterila och ympade på vildrosrötter, säger Mora Aronsson.
För allmänheten gäller att ha koll, det man har i trädgården ska stanna där. Trädgårdsavfall ska köras till återvinningen.
– I Enköping är inte problemen så stora. Här har parkkontoret jobbat med många olika arter, och plantskolorna arbetar aktivt i frågan. Diskussionen om invasiva arter har varit bra i Sverige från början, det satsas stora resurser i arbetet från regeringens sida, säger Mora Aronsson.
Men klimatförändringarna fortsätter och risklistan över invasiva arter kan växa.
– Vad kan bli problem i ett 50-årsperspektiv? I det värsta scenariot skulle vi kunna ha en växtsäsong på 300 dagar då, säger Mora Aronsson.