Domen föll den 21 juni och förskolechefen friades alltså från anklagelserna om tjänstefel, efter att enligt åtalet uteblivit med en så kallad orosanmälan, om att ett barn farit illa. Nu ger förskolechefen sin syn på problematiken rörande personalens anmälningsplikt.
Bakgrunden i ärendet var att en pedagog på förskolan överhört ett samtal mellan några barn i en sandlåda. Ett av barnen ska då ha sagt till de andra barnen att "pappa bråkar med mamma". Pedagogen tog saken vidare till förskolechefen, och de båda diskuterade igenom situationen och kom fram till slutsatsen att det inte fanns skäl för omedelbar oro. Istället valde man att avvakta och ta reda på mer information.
En månad senare, efter en ny situation, gjorde dock förskolechefen en anmälan till socialtjänsten.
Det hela ledde alltså fram till ett åtal för tjänstefel.
– Jag har suttit ner och diskuterat det här med alla förskolechefer och vi är överens i vår syn på saken. Vi har bra rutiner för anmälan och bra samarbete med socialtjänsten och vid fundering konsulterar vi dem. Det jag vill belysa här är de få ärenden som behöver en process före det, säger förskolechefen och fortsätter:
– Barnens säkerhet ska alltid komma först och ser vi några skäl till oro så anmäler vi alltid. För det mesta är man helt säker, men i några fall behöver man ett större sammanhang och inte bara någon mindre notering.
Förskolechefen menar att det måste finnas utrymme för en process där man undersöker vissa fall mer grundligt innan en anmälning görs.
– Att anmäla minsta lilla notering man har blir problematiskt. Det måste finnas utrymme att ta reda på mer fakta och i vissa fall kommer man fram till att det inte är något, och i vissa fall har något hänt och då anmäler man alltid. Den här processen kan ta olika lång tid, men finns inte utrymme för den processen kan man hamna i den situationen jag gjorde, säger förskolechefen.
Enligt kapitel 14 i Socialtjänstlagen är myndigheter vars verksamheter berör barn och unga skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det är just där problematiken ligger, menar förskolechefen.
– I förskolan noterar vi saker kring barnen hela tiden. Ska vi anmäla minsta lilla notering kan det bli en svårhanterlig arbetssituation för pedagoger, chefer och socialtjänst. Jag kan tänka mig att även föräldrar kan känna osäkerhet för att bli anmälda för ingenting. Det är också det här som propositionen uttrycker bra.
Propositionen som förskolechefen nämner togs fram 2002 och syftar till att ändra delar av socialtjänstlagen. I den framgår att det inte går att ge närmare exempel på när barn far illa och inte heller tydliggöra vid vilken misstankegrad anmälan ska göras. Det varierar beroende på barnets ålder och förhållanden i övrigt.
Det är delvis detta som tingsrätten gått efter i förskolechefens fall då man enligt domen menar att myndigheter och enskilda personer med anmälningsplikt måste göra en egen bedömning och att det är felaktigt att tro att man har anmälningsskyldighet vid obetydliga misstankar.
– Det är ju svårt att få till en lagtext som garanterar alla parters säkerhet. Det får inte heller finnas utrymme i lagen så att det blir lätt att avstå från att anmäla.
Enligt förskolechefen har situationen inte påverkat uppfattningen gällande rollen som förskolechef.
– Nej, inte så att det har avskräckt mig. Men man inser inte riktigt hur det kan bli förrän man hamnar där. Jag tror att man ska inse vad som kan hända – det tror jag kanske inte att alla gör.