Caiden tittar fram bakom en trädstam.
Jessika Spångberg Karolina Ozolins och Jessica Karlsson på Lärlingens förskolas avdelning Rubinen vann pedagogiska priset 2023. Det är Enköpings kommuns pris som varje år delas ut till personal inom de tre kategorierna gymnasium/vuxenutbildning, grundskola och förskola.
Vi möter pristagarna tillsammans med barnen när de är på väg till dagens utflykt, som bär iväg till närbelägna Fagerskogen. Barnen har tagit plats på elcyklarnas flak. De är vana resenärer och har sett Enköpings alla hörn, långt bortom Fagerskogen.
– Cyklarna är så bra. Med dem kan vi ta oss genom hela Enköping och vi cyklar ut varje dag, berättar Karolina Ozolins.
Fast en kort period den här vintern har de dock fått hålla sig mer stilla än önskat.
– Det var lite tråkigt när det var så himla kallt. Då fick vi hålla oss på hemmaplan, säger Karolina Ozolins.
– Annars är vi ute i alla väder. Vi gjorde upp eld och bakade pinnbröd i ösregn en gång, berättar Jessika Spångberg.
– Vi har också en tanke när vi åker genom hela Enköping med barnen. Vi vill att barnen ska känna att de är en del av Enköping, säger Karolina Ozolins.
Nu är det mildväder för året. Galonkläderna som skyddar mot den våta isen och snön i skogen är välbehövliga. Väl framme i Fagerskogen marscherar barnen vant och i rask takt till utflyktsplatsen.
De tre viktiga reglerna för gruppen gås igenom: 1) Bara vara där det finns vuxna, 2) Inte störa och inte förstöra och 3) Vi ska ha kul tillsammans och hjälpa varandra.
Samiya, Beata, Harry och Elias njuter av äppelkompott.
Jessika Spångberg tänder elden för att värma förmiddagens mellis. Färdigskurna bitar av äpplen i grytan blir snart en smarrig äppelkompott som med fördel avnjuts med kanel.
Under tiden äpplena värms över elden gör vi en avstickare till Allemansråttan. Hon bor faktiskt bakom en liten dörr i en trädstam i Fagerskogen. Barnen får hjälpa råttan med att samla ihop skräp som några oansvariga (säkert vuxna) har kastat i skogen.
De tre pedagogerna framhåller den stora fördelen med att skogen och naturen blir till en jämlik lekplats för barnen. Oavsett nivå finns det alltid något för alla att klättra i, balansera på eller upptäcka. Variationen är oändlig av stenar, pinnar, stockar och allt annat som naturen har att erbjuda.
Bergsbestigaren Charlie intar toppen på Fagerskogens högsta berg.
Ingen sten är för stor eller för liten för en liten bergsbestigare.
– När de får hålla på och testa sina gränser som de gör nu när de är barn minskar det också risken för att de ska bli höjdrädda som vuxna, säger Karolina Ozolins.
Pedagogerna tror också att all utomhusvistelse bidrar till att barnen håller sig friskare än vad de annars skulle ha varit.
– Vi har väldigt hög närvaro, säger Jessika Spångberg.
– Sedan utvecklar de språket väldigt mycket när vi är ute i naturen, berättar Jessica Karlsson.
Abigail, Karolina Ozolins och Charlie tittar på skogsbio där himlen tornar upp sig ovarnför trädtopparna.
EP kan intyga att en hel del av barnen på Rubinen vet att använda sig av talets gåvor. Ivrigt berättar de om sina tankar kring tillvaron samtidigt som de leker över stock och sten i Fagerskogen.
Barnen har hunnit bli en tajt grupp sedan de började som ettåringar på förskolan. Ingen ska känna sig utanför och alla uppskattar varandras olikheter och likheter när de umgås så mycket som de gör inom gruppen. Kort sagt är det en trygg grupp.
– Det syns på gruppen att de tycker om varandra. De värnar om varandra och de vet att det alltid är en vuxen som ser dem, säger Karolina Ozolins.