– Nu råkar jag äga fastigheter men jag ser mig egentligen inte som fastighetsägare, säger Bernhard Lebourne, 49, när vi ses på Tammerfors Konditori.
Det var ju film han ville jobba med. Och det gör han, samtidigt som han äger tre stora 50-talsbyggnader kring Stora torget i Enköping.
Hans tre fastigheter vid torget är Torggatan 22, huset med den gamla H&M-lokalen, Torggatan 24 med bland annat restaurangen Caliente, och Kyrkogatan 22, det gula huset där klädbutiken Selma Janson ligger.
Men sin huvudsyssla har han alltså i filmbranschen, efter mer än 20 år som allt från manusförfattare och klippare till producent i Sverige och USA och på senare tid ekonom på stora svenska produktioner som långfilmen Bränn alla mina brev och tv-serien Jägarna.
Filmdrömmarna föddes tidigt. Hela barndomen, i Stockholm och Malmö, hade han videokamera i handen. I tonåren gjorde han och kompisar kortfilm som visades på festivaler. Bernhard Lebourne fick stipendium och studerade på 1990-talet på American Film Institute i Los Angeles. James Cameron och Dustin Hoffman var föreläsare och i klassen gick bland annat Patricia Jenkins, som på senare år regisserat filmerna om Wonder Woman.
– Vi gjorde en kortfilm ihop. Härom året blev hon Hollywoods bäst betalda kvinnliga regissör.
En dag knackade någon Bernhard på axeln i korridoren. Det var Clint Eastwood som frågade om han kommit rätt.
– Att möta en sådan legendar var svindlande.
Med tiden fick Bernhard klippa lågbudgetfilmer med skådespelare som Steven Seagal. Ett oglamouröst jobb på filmindustrins fabriksgolv, men Bernhard älskade det.
– För mig var det som en dröm. Jag blev klippassistent på ett bolag som gjorde b-actionfilmer, säger han och visar några dvd:er, bland annat en film han klippte om en bläckfisk som anfaller New York.
Det var faktiskt filmbranschen som ledde honom till att börja med fastigheter.
– I Hollywood pratade alla om "real estate". Alla ville köpa fastigheter. Jag testade att köpa en lägenhet och såg att det funkade att hyra ut den. När jag flyttade hem till Sverige började jag leta potentiella fastigheter att köpa.
Bernhard Lebournes pappa Hans-Ola Larsson var vd och ägare av det stora bageriet Upplandskubben AB. Han gillade att sonen ville ägna sig åt något nytt.
– Det där med film begrep han sig inte på men hans sida av släkten sida hade ägt fastigheter tidigare. År 2004 bestämde vi oss för att göra gemensam sak och köpa en fastighet. Pappa gick bort 2006 men jag bestämde mig för att fortsätta själv och gick en förvaltarutbildning på Stockholms universitet.
I dag har han fastigheter i Norrköping, Söderköping och Enköping.
– När tillfället dök upp i Enköping år 2015 såg jag att en fastighet var till salu och tänkte att ”det här tror jag på, långsiktigt”.
Bernhard Lebourne bor i Bromma, Stockholm, med två barn. Men hans före detta fru är från Enköping och de bodde här ihop för 20 år sedan.
– Jag tycker om Enköping, som har en fin småstadskänsla och ligger bra till. Och fastigheternas läge vid Stora torget är jättefint.
Hur ser du på stadskärnans framtid?
– För några år sedan var trenden att etablera sig i externa handelsområden. Men jag tror att det kommer svänga tillbaka. Vi behöver handel och tjänster där vi bor och rör oss också. Vi människor vill träffas och umgås i centrum av våra städer.