Naturskyddsföreningens kretsar och Ornitologiska klubbar runt om i Mellansverige genomförde på lördagen den örnräkning som gjorts årligen sedan 2004. Till Hjälstaviken sökte sig ett tiotal alerta fågelskådare för att tillsammans med Pekka Westin under två timmar fram till klockan 12 spana efter i första hand havs- och kungsörn.
– Det är havsörn som vi ser oftast här, men det har hänt att kungsörn dykt upp också, säger Pekka Westin.
Han har varit med och räknat örnar ända sedan den allra första räkningen gjordes 1999, då i mindre skala än nu då det räknades örnar på över 90 platser från Nynäshamn och Lidingö i öster, och längs Mälaren och Hjälmaren till Vättern och sjön Unden i väster.
Hjälstaviken är inte häckningsplats för örnar, bon har de snarare vid Mälaren. Men viken är populär bland många andra fågelarter, och därmed också ett möjligt skafferi för örnarna.
Vid förra årets örnspaning kunde Pekka Westin och hans kollegor räkna in närmare 15 örnar. Men då var vädret perfekt med blå himmel och friska vindar som de majestätiska fåglarna med en vingbredd på ibland över två meter, använder sig av då de flyger högt, högt och spanar efter lämpliga byten.
Mulet och beskedlig vind som på lördagen är däremot inget favoritväder, och det återspeglar sig också i räkningen. De första 45 minuterna såg spanarna tre örnar. Den allra första var det Sören Andersson från Linköping som såg över Kvarnberget. Han är i fågeltornet tillsammans med svärsonen Martin Fransson som bor i Ekolsund och är en återkommande besökare i tornet.
Efter de tre örnarna tar det nästan en timme innan ytterligare en skymtas över Segersta. Den här gången är det Martin Fransson och Pekka Westin som samtidigt får in örnen i sina kikare.
– Havsörn eller kungsörn? frågar Pekka.
– Jag såg inte vingpennorna, svarar Martin.
Havsörnen har spretiga vingpennor till skillnad från kungsörnen, enligt fågelguiden. Det blir aldrig klarlagt vilken sorts örn det var över Segersta trots att samtliga i tornet hjälps åt att spana.
När klockan blir tolv lämnar Pekka Westin den sista rapporten till Johan Forsberg som ansvarat för inrapportering från Hjälstaviken och fem andra lokaler i Uppsala-Enköping-Strängnäs. Fyra örnar totalt i år.
– 1940 fanns det bara 40 häckande par i hela Sverige, nu är det 800 och de är spridda över nästan hela Sverige. Vid Mälaren finns minst 55 häckande par. Det är en fantastisk och välkommen återhämtning, säger Pekka Westin.