Priscilla och Marcos Mella har drivit Caliente som nu gått i konkurs.
De senaste åren har restaurangbranschen prövats hårt. Enköping är en av alla städer där flera restauranger tvingats till tuffa besked. Bara den här veckan har EP skrivit om Caliente och Pizzeria Picasso som båda tvingats i konkurs. Detta samtidigt som hamburgerkedjan Brödernas meddelat att de tvingas stänga runt 15 av sina enheter.
– För väldigt många är det väldigt tufft. Det var givetvis fruktansvärt tufft under pandemin, sen gick vi direkt in i en inflationsekonomi och dessutom senare då en lågkonjunktur, säger Thomas Jakobsson.
Han är chefsekonom på Visita, som är en branschorganisation för den svenska besöksnäringen. Han berättar att efterfrågan, trots de senaste årens utmaningar, har stått sig överraskande stark. Men två kvartal i rad har de nu sett att försäljningsvolymen på restauranger går ner.
– Det stora problemet är att det varit en kostnadsexplosion, under de senaste två åren.
Flera krögare i Enköping har under hösten vittnat om den tuffa verkligheten, där affären är svår att få ihop.
– Det märks jättetydligt. Färre som går ut, färre som dricker, färre som lägger pengar på de här sakerna, sa Cinemas ägare Sara Olsson till EP.
Thomas Jakobsson berättar att inköpspris på råvaror och försäljningspriser på restaurang tidigare har följt varandra väl. Men nu har inköpspriserna stuckit iväg, samtidigt som personalkostnader och hyror också blivit kraftigt högre, det gör marginalerna för restaurangerna mycket mindre.
– Vi ser väldigt många fler konkurser. Ungefär dubbelt så många hotell- och restaurangföretag går i konkurs per månad nu jämfört med ett normalläge. Jag tror att den trenden kommer fortsätta ett tag framöver. Det kommer att ta två, tre år innan vi uppnår balans mellan kostnader och intäkter igen. Under den tiden är det rimligt att tro att vi kommer se fler konkurser än normalt.
Samtidigt som kostnaderna ökat för restauranger – har de i många fall åkt på ännu en smäll nu. Alla som sköt upp skatt under pandemin, ska nu återbetala. Thomas Jakobsson säger att det rör sig om 3,6 miljarder kronor, som 2 200 företag inom logi och restaurang ska betala tillbaka.
– För många blir det väldigt tajt i en bransch där du tjänar 2-3 kronor per såld hundralapp. Det är väldigt små marginaler och låg lönsamhet i grunden.
Diagram över prisutvecklingen.
Dessutom pekar han på den höga konkurrensen inom branschen, som gör det ännu tuffare. Det går inte att höja priserna för mycket mot konsumenterna, då går de någon annanstans.
Utvecklingen ser procentuellt sett likadan ut i stora delar av landet. Men i mindre städer blir det mycket tydligare, menar Thomas Jakobsson.
– Det får mycket större konsekvenser i en mindre stad. Media och invånare uppmärksammar det mer och det påverkar stadsbilden väldigt mycket mer. Om du har tio restauranger och två går i konkurs så påverkar det stadsbilden ganska mycket. Men om man har tusen restauranger och tjugo går i konkurs, då märks det inte lika mycket.
Tror du det kommer vara svårt att locka folk att jobba i restaurangbranschen framåt?
– Jag tror framför allt att det kommer vara svårare att locka folk att bo i de kommunerna och städerna där det blir en döds stadskärna, det är inte lika kul att bo där. Men det kan ju undvikas om fastighetsägarna bara för hyrorna hållbara. Personal kommer man hitta igen när det behövs, även om de kanske inte är lika skickliga eller erfarna alla gånger. Svårast är det med de som har nyckelkompetens.