I kommunhuset sitter en polis och en trygghetsstrateg vid bordet och pratar om åtgärdsplaner och lägesbilder. De ses varannan vecka minst och har kontakt oftare om det behövs. De är två av alla de aktörer i Enköpings kommun som samverkar för ett säkrare och tryggare Enköping.
I oktober inträffade en våldtäkt i Johan Petters park i centrala Enköping. Platsen är en av dem som diskuteras när rådet Tryggare Enköpings ett av fyra prioriteringsområden behandlas: situationell brottsprevention.
Kan jag vara trygg när jag går i en park i Enköping?
– Vid en våldtäkt är det otroligt komplext och svårt att bemöta allmänhetens frågor och vi kanske inte kan dämpa oron, på grund av utredningssekretess. Sker det saker, får yttre personal information och tar en mer operativ inriktning med extra snurr på platserna. Ser vi en problembild som vi behöver förebygga så kraftsamlar vi resurser vid den platsen, säger Alexander Wennerqvist, kommunpolis Enköping-Håbo.
Hur går det till när ni tillsammans ser över säkerhet och trygghet i kommunen?
– Vi gör bland annat platstrygghetsvandringar. Tidigare har vi bara gjort det när det varit ett problem, till exempel skadegörelse eller klotter. Men nu vill vi också ha en systematik i att göra det innan problemen. Så i år är det två planerade, Grillby och Bergvreten. En i kransort och en i tätort per år. Väldigt mycket fokus är på det fysiska rummet i den offentliga miljön, allt från skymmande buskar till behov av övergångsställen, säger Emelie Boman, trygghetsstrateg på Enköpings kommun.
I Enköping finns det sådant som kan förbättras menar hon:
– Vad gäller belysning så finns det en plan, för vi vet ju att vi har gammal belysning i vissa armaturer som skapar det här lite dova gula ljuset, som gör att man inte ser ordentligt. Alla ska bytas ut, de ligger i en turordningslista. Men om vi vid en trygghetsvandring upptäcker något som behöver åtgärdas så tittar vi naturligtvis på det.
Har det skett någon översyn i Johan Petters park efter våldtäkten?
– Ja, parkavdelningen har varit ut en gång till och sett över platsen. Man behöver höja några trädkronor, där några lampor hamnat mitt i.
Just belysning kan tolkas på olika sätt och det verkar inte finnas något facit för hur den bäst ska vara i en park.
– Skulle jag sätta mer belysning för att en ska känna sig trygg så kanske det gör någon annan otrygg, eftersom det starka ljuset gör att personen inte ser något utanför ljuset där blir det mörkare. Man kan aldrig få alla 100 procent trygga. Men vi samverkar med polisen är för att skapa säkra offentliga miljöer, säger Emelie Boman.
– Vi tittar även på kartor, var har vi brottslighet och var polisens kameror ska upp i framtiden. Ett arbete som sker konstant, säger Alexander Wennerqvist.
Finns det platser i Enköping som medborgarna haft trygghetstankar kring?
– Spridda skurar. Men absolut att Skolparken nämnts. Och bakom parken ligger kyrkogården. Det är ganska ljust vid kyrkan men längre in vid Åsenhållet där är det becksvart. Kan man göra något annorlunda för att öka säkerheten så tittar vi på det. Vi kommer även se över tryggheten vid Coop, Westerlundska och Korsängsfältet, vad man kan göra för att förbättra och trygga upp där, säger Alexander Wennerqvist.
De tre andra områden som tagits fram som särskilt prioriterade i kommunens brottsförebyggande arbete är välfärdsbrottslighet, våld i nära relation samt social brottsprevention.
– Som förälder har man ibland en naiv tilltro till sitt barn. Man tror att man har kontroll, men i nästa steg så har det gått för långt. Förut var det många steg i brottstrappan. Det var lättare att se dem, men det vi ser nu är att man hoppar över alla steg. Det är den svåraste uppgiften: att nå ut till föräldrar, för de är de viktigaste av allt när det kommer till brottsförebyggande, säger Alexander Wennerqvist.
Kommunen har under året startat upp olika föreläsningar för föräldrar, även digitala. Sociala medier, penningtvätt och information för motorintresserade ungdomar har varit aktuella ämnen.
– Vi erbjuder ganska mycket stöd för föräldrar i kommunen som upplever problem. Men vi behöver komma in i ett tidigare läge, innan problemen uppstår. Det gör vi bland annat genom digitala föreläsningar. Kan vi rent praktiskt nå föräldrar och vara stöd redan i förskoleåldern är det bra, säger Emelie Boman.