Det lokala kretsloppet skapades i början av 2000-talet och byggde på att slam från reningsverket gödslade salixodlingar vid Lundby, Göksbo, Djurby och Nynäs gårdar, och att salixen sedan såldes skördad och flisad till kraftvärmeverket som förser Enköpingsborna med fjärrvärme och producerar el. 2009 då värmeverket delvis eldades med lokalodlad salix fick Enköping pris för sitt kretsloppsarbete.
Men när några av initiativtagarna till samarbetet lämnade kommunen avtog intresset för kretsloppsprojektet. De senaste åren har Ena energi övergått till att elda returträ, och köpt ingen eller mycket lite salix.
– Som kretslopp var det utmärkt och det är synd att vårt lokala värmeverk slutade köpa salix. Som bränsle har salixen förstås fördelar och nackdelar. Den är lokalt odlad och ger nära energi, men har hög vattenhalt vilket är mindre bra. Men problem kan lösas med innovation och samarbete, säger Johan Lind som tillsammans med hustrun Bodil driver Lundby gård.
De odlade som mest 112 hektar salix, men har nu energigrödan kvar på 90 hektar. Totalt har antalet hektar energiskog som odlas i Enköpings kommun mer än halverats från 2001 till 2020, från 1112 hektar till 508 hektar. Utvecklingen i länet är liknande, från 2185 hektar år 2001 till 1030 hektar år 2020.
– Det är klart att om det blir problem med avsättningen och priset är lågt, då är det fler än vi som bryter upp salixen och går tillbaka till andra grödor, säger Bodil Lind.
Hon är ordförande i Farmarenergi Mälardalen som samordnar skörd, transporter och försäljning av energigrödor. Inför säsongen 2020-21 sade Ena Energi, i motsats till Mälarenergi i Västerås, absolut nej till inköp av salixflis. Ena energis vd Torbjörn Claesson sade också i höstas till EP att bolaget bara eldar returträ och skogsflis, men uppger nu att bolaget ändå köpt 2GWh, ungefär 4000 ton salixflis från Nynäs gård.
Det motsvarar årlig elförbrukning för 100 villor enligt Johan Linds bror Lars Helgstrand som var drivande när projektet startade. Han beklagar att det inte fungerar som tänkt:
– Kretsloppet med salix ännu mer angeläget nu med tanke på klimatomställningen. Salix fungerar som kolsänka i marken, ger värme och el och kan bli biodrivmedel i väntan på att bilparken övergår till el och vätgas. Dessutom ökar markens bördighet, säger Lars Helgstrand.