Enligt SCB:s färska befolkningssiffror för 2020 bor det numera 46 240 personer i Enköpings kommun. Ökningen motsvarar 2,1 procent, jämfört med 2019. De senaste tio åren har antalet invånare i kommunen ökat med 16,3 procent, från 39 759 till 46 240 personer.
Statistiken avslöjar att Enköpings kommun ökar mest i befolkningen procentuellt sett i hela länet, följt av Knivsta kommun och Uppsala kommun.
– Det som gör att folkmängden i Enköping ökar jämfört med året före är framför allt inflyttningen. Kommunen registrerar 3 152 inflyttade, jämfört med 2 300 utflyttade, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på SCB i ett pressmeddelande.
I hela Uppsala län ökade befolkningsantalet under 2020 med 1,2 procent och är nu uppe i 388 394 personer. Uppsala län är det enda länet i Sverige där folkmängden ökade i länets alla kommuner. Den största faktorn bakom folkökningen i Uppsala län var en hög nettoinflyttning från övriga län i Sverige.
Sammanlagt fick Uppsala län 4 681 nya invånare under 2020. Det gör att länet har störst befolkningstillväxt i hela Sverige.
– Uppsala län har i flera år stuckit ut som det län som ökar procentuellt mest i landet – och gör det i år igen. Vi är ett attraktivt län som förmår locka invånare från andra delar av landet. Vi ser ett nationellt mönster med minskad befolkningsökning, men våra universitet, näringsliv och myndigheter har fortsatt stark dragningskraft. Extra glädjande är att alla våra kommuner fortsätter att växa, kommenterar Göran Enander, landshövding i Uppsala län, den nya statistiken.
SCB:s visar också att hela Sveriges befolkning ökat med 0,5 procent sedan 2019 och att vi nu är 10 379 295 invånare. I 137 kommuner växte folkmängden och i 93 krympte den. I de övriga kommunerna är förändringarna mindre än 0,2 procent.
Trosa i Södermanland hade den största folkökningen med 4,1 procent medan Högsby i Kalmar län krympte med över tre procent.
– Trots att invandringen till Sverige minskade kraftigt jämfört med 2019 var det invandringsöverskottet som främst ökade Sveriges folkmängd. Vi får gå tillbaka till babyboomåret 1992 för att hitta ett år då födelseöverskottet var den drivande faktorn bakom Sveriges folkökning, säger Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på SCB.