Lärarförbundets lokala ordförande Birgit Stare och huvudskyddsombud Johan Lövgren.
Det går sämre. Förra året hamnade Enköping på plats 267. Även om man jämför det index som visar kommunens egna utveckling är resultatet sämre i år än i fjol.
Enköping ligger lägre i rankningen än samtliga grannkommuner: Strängnäs, Västerås, Sala, Heby, Håbo och Uppsala.
Tio kriterier ingår i rankningen. Uppgifterna har hämtats från Skolverkets, SCB:s och partsgemensam statistik, utom när det gäller kriteriet kommunen som huvudman (där Lärarförbundets medlemmar har satt betyg på sin arbetsgivare i en enkät).
Kriterierna är resurser till undervisningen, utbildade lärare, lärartäthet, friska lärare, lärarlöner, kommunen som huvudman, andel barn i förskola, meritvärde årskurs 9, andel godkända elever och fullföljd gymnasieutbildning. Enköping ligger sämst till när det gäller resurser till undervisningen, kommunen som huvudman och fullföljd gymnasieutbildning.
Bästa skolkommun i Sverige är Övertorneå för andra året i rad. Sämst är Haninge (Tierp är på näst sista plats).
2021 är det allra sista året som Lärarförbundet genomför sin rankning.
Fackförbundet anser inte att kommunerna kan ta fortsatt ansvar för den svenska skolan.
– Vi har nått en gräns. Ekonomin för skolorna ser allt sämre ut och likvärdigheten fortsätter minska. Staten måste kliva in och ta över ansvaret, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i ett pressmeddelande.
Lokala ordföranden i Enköping, Birgit Stare, och huvudskyddsombud Johan Lövgren, ser tilldelningen av resurser till skolan som bidragande orsak till Enköpings dåliga rankning.
– Det är väldigt slimmat, både när det gäller lokaler och personal, säger Birgit Stare.
– Vi vet att folk jobbar hårt och har många sjukskrivna. Priset blir ofta att många sliter ut sig helt enkelt, säger Johan Lövgren.