I slutet av augusti drog Uppsalapolisen igång en satsning mot kriminella gäng. Den polis vars bil natten mot måndagen utsattes för ett misstänkt attentat är en av de polisanställda som lett insatserna.
Åtgärderna har resulterat i en mängd tillslag då personer gripits och skjutvapen, narkotika och pengar beslagtagits. Uppsalapolisen berättade nyligen att man satsar mer på att ta kriminellas brottsvinster som pengar och bilar, som ett sätt att slå undan benen för gärningsmännen.
Det är fortfarande oklart huruvida bilexplosionen är en hämnd för polisens riktade gänginsatser eller om det inträffade har helt andra orsaker.
Pål Andersson, tf verksamhetsskyddschef vid Region Mitt dit Uppsalapolisen tillhör, säger att han inte känner till att någon polis i Uppsala tidigare utsatts för en så här allvarlig händelse.
Vad har poliser i allmänhet för skydd?
– Vi har inte ett bättre skydd än gemene man. Däremot behöver vi inte lämna ut anställdas adresser eller andra personuppgifter till utomstående.
– En skillnad är att poliser har ett högt säkerhetsmedvetande och nästan obegränsade resurser att skydda sig. Det som hänt i det här fallet är extremt och åtgärderna blir därefter, uppger Pål Andersson.
Anders Göranzon är chef för polisens så kallade Operation Fenix som arbetar mot grovt kriminella gäng i några av Stockholms norra förorter.
– Den typ av händelse som den drabbade polisen i Uppsala råkat ut för är något mycket ovanligt, säger Anders Göranzon. Jag har jobbat med de här frågorna i många år och har under den tiden fått ett par, tre hot. Det har hänt att vi blivit prejade eller förföljda men det har inte rört sig om rena attentat.
Han tror att risken för hot och våld ökar för poliser som intar en framträdande roll. Antingen genom att de uttalar sig i medierna eller genom att deras arbetsinsatser slår mot brottslingarna.
Har hotbilden förändrats för poliser som arbetar mot grovt kriminella?
– Jag tycker inte att det blivit värre. Det kan vara lättare att ha att göra med de ledande personerna i kriminella kretsar jämfört med dem som är på väg upp. Ledarna kan spelreglerna, de vet vad polisen har för roll och vill undvika uppmärksamhet, säger Anders Göranzon.
Pål Andersson vid Region Mitt säger att det inte finns någon särskild policy kring polisers mediemedverkan.
– Den chef som äger ärendet är den som uttalar sig. Poliser som vill ska kunna vara framträdande i media, det ska inte få påverkas av hot eller våld.
Inrikesminister Anders Ygeman (S) uppger via sms till UNT att samhällets reaktion måste vara ”hård och entydig mot dem som ger sig på polis och rättssamhälle”.
”Vi behöver skärpa påföljderna och stärka det rättsliga skyddet för polisen”, skriver Anders Ygeman, dock utan att precisera vad det innebär.
018-478 16 12