Enköpings grundskoleelever kommer att få behålla sitt knappt tio veckor långa sommarlov. Förslaget om att införa ett tre terminssystem i en pilotskola lades förra året och väckte stor debatt. Förslaget lades då på is. Nu har en rapport tagits fram av utbildningsförvaltningens enhet för forskning och utveckling. Utredarna Catharina Tjernberg och Emma Larsson har från internationella studier jämfört terminssystem och studieresultat. I en sammanfattning skriver de att "Vi ser inte att det finns några vetenskapliga belägg för att flytta ledighetsveckor från sommarlovet till andra lov under terminen. Det finns däremot belägg för att lärandet kan förbättras om eleverna får mer tid tillsammans med professionellt skickliga lärare."
Rapporten presenterades för media på torsdagen. Maria Flinck-Thunberg, verksamhetschef för stöd och utveckling vid utbildningsförvaltningen och grundskolechefen Anders Härdevik var nöjda med att rapporten tagits fram:
– Men problemet med kunskapstapp under långa lov som framför allt drabbar elever från så kallade utsatta områden har vi kvar, och vi söker möjligheter att hjälpa dem, säger Maria Flinck-Thunberg.
Anders Härdevik beskriver skolans organisation som ett "logistiskt hittepå" med grunden i ett bondesamhälle där barnen behövdes i jordbuksarbetet under sommaren.
– Vi sprattlar i rester av ett system från 1840-talet med scheman, klasser, terminer och timplaner. Det finns mycket skit i systemet som måste rensas bort så att eleverna utbildas i ett system anpassat för vår tid och framtiden, säger Anders Härdevik.
Liksom Maria Flinck-Thunberg betonar han att skolledning och -politiker måste fundera över om dagens system är det bästa för eleverna.
– Forskarna är helt överens om att långa uppehåll inte är bra för kunskapsinhämtning, och det vi kan erbjuda nu är sommarskolor för elever i åttonde eller nionde klass som riskerar att inte få godkända betyg i basämnena. Men det är framför allt i lägre åldrar som stöd behöver sättas in, säger Anders Härdevik.
Maria Flinck-Thunberg ser fritids som en möjlighet där pedagogiska alternativ kan utvecklas:
– Det som skulle kunna göras nu är att med alternativa pedagogiska vägar göra fritidsverksamheten mera stimulerande. Men det förutsätter mera resurser och också att alla elever uppmuntras att gå på fritids, och att behovsplatser finns om föräldrar inte har råd med avgifter, säger Maria Flinck-Thunberg.