Uppåt 300 000 kronor kan det kosta att få en assistanshund som kan öka möjligheterna för människor med funktionsnedsättningar att få en större delaktighet i samhället och där hunden är hjälpmedlet till detta. Samma sak som gäller för hunden som försvann i Enköping på torsdagen.
Servicehundar, alarmerande servicehundar, signalhundar, psykisk hälsahundar och ledarhundar är alla exempel på olika typer av assistanshundar. Endast för ledarhundarna utgår det statligt bidrag, något som är relativt nytt.
Den försvunna Essie är en psykisk hälsahund som ger lugn och trygghet till matte Amanda. Hon är också ett stort sällskap och allmänt för psykiskt hälsahundar är att de motiverar till fler sociala kontakter och hjälper till att skapa rutiner för föraren.
– Sedan Amanda fick Essie för ett och ett halv år sedan har det blivit som natt och dag för henne. Hunden är en jättehjälp och har blivit hennes trygghet. Essie är alltid nära Amanda, säger pappa Patrik Ölmeborg.
Det ställs stora krav på en hund som ska bli assistanshund. Allt från ett noggrant avelsarbete för att få fram de nödvändiga egenskaperna till en avancerad utbildning, som kan pågå i två år, och godkända mental- och lämplighetstester. Hundarna genomgår också noggranna hälsotester.
Det är Svenska Brukshundsklubben som har regeringens uppdrag för kvalitetssäkring av assistanshundar och speciella instruktörer och tränare. Privata, certifierade, aktörer är utbildare.
Hundhjälpen i Uppland är en sådan och det är där familjen Ölmeborg köpte Essie.