Catharina Karlsson blev misstänkt för att ha stulit Essie.
En kväll i juli gick labradoren Essie ut för att kissa på baksidan av huset där hon bor i Enköping. Men hon kommer aldrig tillbaka. Det är ett försvinnande som engagerat läsare och djurägare i hela landet och nyligen togs upp av GW Persson i SVT:s program Veckan.
För Catharina Karlsson, som också äger en svart labrador skulle Essies försvinnande innebära att hon också kunnat förlora sin älskade hund.
Uppmärksamheten fallet fått har gjort allmänheten extra uppmärksamma på svarta labradorer, märker hon.
– Det har aldrig varit så lätt att komma över ett övergångsstället som under den här tiden. 15 meter från övergångsstället har bilar stannat och jag har blivit riktigt iakttagen när jag har gått över. Det är den stora detektiven allmänheten, säger hon.
Redan inom ett dygn efter Essies försvinnande utlyste familjen en belöning till den som kunde få hem assistansthunden till hans dotter. Inledningsvis var summan på 20 000 kronor men beloppet höjdes till 100 000 kronor.
Den svarta labradoren Malou blev misstagen för att vara den stulna hunden Essie.
Samma dag promenerade Catharina Karlsson med Malou i Vattenparken i Enköping, en runda hon brukar ta med sin hund.
När hon närmade sig grillplatsen såg hon ett större sällskap av flera familjer. Några barn sprang och slog mot en fågelunge med en käpp.
Catharina Karlsson gick fram och inledde ett samtal med sällskapet för att säga att det inte är okej. En kraftigt berusad man i 60-års åldern reste sig och spände ögonen i hennes hund. Plötsligt utbrister han att det är den stulna hunden.
Han lockade till sig Malou och tog tag i hennes sele. En dragkamp uppstod
– Jag blev skiträdd, säger Catharina Karlsson och reflekterar över händelsen:
– Vad gör jag om jag möter någon som inte är berusad och starkare än jag? Då är det två hundar som kommer att vara borta. En stulen från Munksundet och en från promenaden där jag gått.
Catharina Karlsson ringde polisen så fort hon hade lämnat platsen. Hon bestämde sig också för att lägga om sina hundpromenader. Under de närmaste veckorna gick hon inte till Vattenparken eller andra grönområden utanför centrum
– Det slutade med att jag gick med Malou bara inne i stan. I Drömparken, fram och tillbaka, tvärs över torget och sedan Drömparken igen.
Hon berättar att om någon kommer fram till henne och frågar artigt om det är den stulna hunden tvekar hon inte att lyfta överläppen på Malou.
– Nej, den här hunden har alla tänder. Den stulna hunden saknar ju en tand.
Catharina Karlsson har fått visa tänderna på sin labrador Malou för att övertyga om att det inte är Essie.
Hon har överseende med att människor i allmänhet bara ser en svart labrador. Men för henne är skillnaden i utseendet på Essie och Malou som natt och dag.
– Det är en stor skillnad på en jaktlabrador som ser ut som en sportbil och min Malou som ser ut som en liten traktor och skogsmaskin, även om det är samma ras, säger hon.
Nu har det gått tre månader sedan hunden Essie försvann. Catharina Karlsson har vågat sig tillbaka till Vattenparken med Malou. För henne lättade situationen efter att belöningen tagits bort.
– Jag har full förståelse för familjen som la ut en hittelön för att få hem sin hund. Men mannen som gav sig på mig var inte intresserad av att hitta hunden utan bara av att få pengarna.
Catharina Karlsson med sin svarta labrador Malou. Det var i Vattenparken Malou misstogs för att vara den stulna hunden Essie.
Hon säger att hon väljer att dela sin berättelse för att hon tror sig inte vara den enda ägaren till en svart labrador som känt sig uttittad sedan Essie försvann.
– Det här har tagit hårt på mig.