EP berättade i början av året om Magnus Rosenqvists alla affärer.

Vid årsskiftet hade Högsta domstolen stoppat honom med ett femårigt näringsförbud, bland annat baserat på återkommande misskötsamhet bakåt i tiden där slarv med bokföring och redovisningar lett till att han inte betalt in den skatt han borde för sina företag.

Samtidigt har Ekobrottsmyndigheten sedan 2022 utrett Magnus Rosenqvist för ekonomisk brottslighet i flera företag. Eftersom det handlar om likvärdig brottslighet har kammaråklagaren Anne-Charlotte Boo valt att lämna in en stämningsansökan per företag eller bostadsrättsförening och sedan samla alla i en och samma huvudförhandling.

Efter drygt två års arbete är hon klar. Åtta stämningsansökningar är inskickade till tingsrätten.

– Det kommer att bli ett omfattande mål, det är många bolag som en och samma person har missbrukat. Sen vet man aldrig vad som hinner hända innan huvudförhandlingen, det kan ju ramla in nya saker, säger hon.

När i tid rättegången startar vet hon inte, målet är ännu inte utsatt av tingsrätten. Hennes gissning är att det kan pågå uppåt en månad.

De åtta åtalen omfattar totalt 20 olika åtalspunkter och ger en bild av en aktiv företagare som jobbat flitigt med att bygga och sälja lägenheter men utan att bry sig om de lagar som företagare har att förhålla sig till.

Exempelvis är en näringsidkare skyldig att ha ordning på sin bokföring, vilket betyder att alla transaktioner som påverkar företagets tillgångar, skulder och resultat måste bokföras enligt en speciell ordning. Syftet med detta är bland annat att företaget ska ha en överblick över sin ekonomi och att kunna redovisa att man betalar rätt skatt.

Av de åtta stämningsansökningarna att döma har Magnus Rosenqvist skött bokföring och redovisningar sporadiskt, bristfälligt och ibland inte alls. Exempelvis sålde han i ett av bolagen aktier för 46 miljoner men bokförde bara 22 miljoner. I ett annat bolag saknas bokföring för insättningar och uttag av 39 miljoner på bankkontot. I ett tredje har han köpt och sålt tre bostadsrättslägenheter utan att bokföra någon av transaktionerna.

Sammanlagt misstänks Magnus Rosenqvist för tolv fall av grovt bokföringsbrott. Åklagarens bedömning är att brotten ska ses som grova på grund av de stora beloppen det handlat om och att brottsligheten varit satt i system.

Fyra åtalspunkter handlar om grov trolöshet mot huvudman, ett brott som innebär att en person missbrukar sin förtroendeställning mot en annan person eller företag då han haft som uppgift att sköta dess ekonomiska angelägenheter. I ett av de nu aktuella fallen menar åklagaren att Magnus Rosenqvist skadat en bostadsrättsförening där han varit företrädare genom att göra av med föreningens pengar genom vilseledande bokföring. Ett skuldebrev med innebörden att bostadsrättsföreningen ska betala 8,5 miljoner utan ränta till ett Enköpingsföretag finns upprättat men åklagaren påstår att det aldrig betalats ut något lån från företaget, trots att Magnus Rosenqvist ändå fört över föreningens pengar till företaget.

En åtalspunkt gäller grov oredighet mot borgenär, vilket innebär att en person vars företag riskerar att hamna på obestånd vidtar åtgärder som skadar borgenärernas (de som lånat ut pengarna ) möjlighet att få betalt. I slutet på 2020 säljer Magnus Rosenqvist ett av sina bolag och bara några månader senare försätts det i konkurs. Strax innan försäljningen har han enligt åklagaren flyttat över ett entreprenadkontrakt värt 35 miljoner till ett annat av sina bolag, han har också fört över 2,3 miljoner till sitt eget privata konto.

Åklagaren menar också att Magnus Rosenqvist gjort sig skyldig till två fall av grova skattebrott. I det ena fallet ska han exempelvis ha redovisat ingående moms baserat på falska fakturor och gjort avdrag för fakturor som avser arbeten på hans privata fastighet.

Magnus Rosenqvist förnekar samtliga brott. Kan han ha drivit företagen på det här viset i god tro?

– Min uppfattning är att han agerat medvetet. Jag åtalar ju för uppsåtligt brott. Som företagare är han skyldig att känna till bokföringslagen, säger Anne-Charlotte Boo. 

Hon anser att bevisläget är bra med mycket skriftlig bevisning och många vittnen att höra.

Straffet för grovt bokföringsbrott är fängelse i högst sex år. För att dömas krävs det att åklagaren kan visa att brotten begåtts avsiktligt.

Magnus Rosenqvist har avböjt att kommentera saken i dagsläget.