Nya kyrkoherden Lena Brolin under hennes första officiella predikan.
Det var ett stort ögonblick och en extra festlig mässa med många medverkande som ville hälsa Lena Brolin välkommen till pastoratet.
Församlingarna runtom mottog henne med olika bibelord och biskopen refererade till Lena Brolins bakgrund i Svenska kyrkan utomlands, vars slogan var "som hemma fast utomlands".
– Nu blir det "som utomlands fast hemma", skämtade hon.
Karin Johannesson ledde välkomstmässan och sedan var det dags för den nya kyrkoherden att hålla sin första officiella predikan, där hon bland annat berörde den kommande sammanslagningen av Enköpings pastorat och Fjärdhundra församling.
– Nu bygger vi grunden till det nya. Alla kommer att behövas i det arbetet, sa hon bland annat.
Lena Brolin tar över efter Anders Grape, som slutade efter 27 år på posten. Nyligen flyttade hon och hennes fru, som också är präst, in i prästgården och nu håller de på att göra sig hemmastadda i den nya staden. Men Enköping är inte en helt ny bekantskap för henne.
– Jag är från Bålsta och gick gymnasiet i Enköping. Så jag känner väl till Paushuset och busstorget, säger hon och skrattar medan vi sitter ner en stund innan mottagningsmässan ska börja.
Men hon berättar att hon reviderat sin bild av Enköping sedan tonsårstiden. Som hundägare möter hon också staden ur ett annat perspektiv.
– Här hejar folk på varandra, även om man inte känner varandra. Det tycker jag är väldigt spännande, säger hon.
Det tog ett tag för Lena Brolin att komma på att det var präst hon ville bli. Hon hade jobbat inom kyrkan men var på väg att läsa till lärare när prästkallet kom över henne.
– Jag trodde världen skulle stanna när jag sa det. Till slut kunde jag inte spjärna emot längre.
39 år gammal prästvigdes hon och började sin karriär som komminister i Märsta. Många år senare blev längtan utomlands stor och när barnen var tillräckligt vuxna sökte både hon och frun sig till Svenska kyrkan i utlandet. De fick jobb i Sao Paolo i Brasilien och hade ansvar för de svenska församlingarna i Brasilien, Chile och Argentina.
Två år där följdes av fyra år i Berlin innan det var dags att vända hemåt Uppsala, nu till tjänsten som utlandschef för svenska kyrkan i utlandet. När det efter ett par år blev lite för mycket administration i denna tjänst kontaktade hon biskopen, som berättade att Grape skulle sluta.
– Och första advent förra året skickade jag in ansökan, säger hon.