Drivmedelspriserna skjuter i höjden, inte minst sedan Rysslands invasion av Ukraina. För ett år sedan låg både bensin- och dieselpriserna kring 16 kronor litern och sedan krigsutbrottet har bensinen kostat över 20 kronor litern och dieseln över 22 kronor.
Hur priset påverkar konsumenten beror förstås på hur vilken bil man har, vilket drivmedel man använder och hur mycket man kör. Och hur mycket man kör skiljer sig åt över landet.
I Enköping finns ungefär 22 100 privatägda personbilar, som under 2020 körde 24,8 miljoner mil. Utslaget på de 31 100 körkortsinnehavarna i kommunen är det 797 mil per år och person i snitt, vilket är en av de kortaste sträckorna i Uppsala län.
Om man tänker sig att genomsnittschauffören kör en bensinbil som drar 0,7 liter bränsle per mil innebär ett bensinpris på 19 kronor litern en total bränslekostnad på ungefär 10 600 kronor per år. Ett fem kronor högre bensinpris innebär att årskostnaden ökar med runt 2 800 kronor.
I Uppsala län är Enköping den kommun där genomsnittschauffören kör näst kortast i länet. I Uppsala är motsvarande körsträcka 589 mil per körkortsinnehavare, och i Stockholm kör de i snitt 390 mil. Längst körsträcka per körkort i hela landet har Svalövsborna, 980 mil per körkort.
I nyhetsbyrån Newsworthys räkneexempel, där priset ökar med fem kronor, innebär det att kostnaden ökar med 3 400 kronor per körkortsinnehavare i Svalöv medan motsvarande ökning i Stockholm är 1 400.
Sätter man körsträckorna i relation till antalet personbilar i kommunen är skillnaderna inte så dramatiska. De flesta kommuner ligger i närheten av 1 000 mil per bil. Men räknar vi däremot körsträcka per körkortsinnehavare blir skillnaderna betydligt större, eftersom bilägandet ser olika ut i olika delar av landet. Det är till exempel vanligare att äga två bilar på landsbygden.
Det här är förstås ett grovt sätt att få en bild över hur drivmedelspriser påverkar olika delar av landet. Olika bilägare är olika beroende av bilen. Personer som bor på landsbygd är mer utsatta för ökade priser än de som bor i storstäder: De kör ofta mer, har ofta fler och större bilar som oftare drivs med diesel.
Och det finns skillnader mellan olika inkomstgrupper. Personer med högre inkomst kör oftare mer bil än personer med lägre inkomst.
– Bilanvändning korrelerar ganska nära med inkomst, i alla fall om man bortser från de som tjänar allra mest och allra minst. Ju högre inkomst gruppen har, ju större absolut belopp lägger de på bränsle, säger Roger Pyddoke, senior forskare på VTI.
Han har forskat på fördelningspolitiska aspekter av drivmedelspriser i flera år och bland annat tittat på hur vilka effekter höjda skatter och olika miljöincitament får.
– Sedan finns det stor spridning inom varje inkomstgrupp. I de lägre inkomstgrupperna finns det de som använder väldigt stor del av sin disponibla inkomst till bränsle, de som bosatt sig på ställen som kräver bil och som har långt till jobbet. De påverkas mest av att priserna höjs. De får det trångt i budgeten när priset går upp, säger han.
Eftersom det finns ett samband mellan inkomst och hur mycket bil man kör innebär det att grupper med högre inkomst betalar mer när priserna ökar – oavsett om det är på grund av politiska beslut eller händelser på världsmarknaden. Förra veckan röstade alla partier utom Miljöpartiet för en sänkt energiskatt på bensin och diesel. Och de flesta partier har förslag på ytterligare sänkningar.
– Sänker man priserna, vilket en skattesänkning gör, så gynnar man de med högre inkomster något mer. Samtidigt, för de som drabbas hårdast av höga priser – de med låga inkomster som åker mycket bil – löser det inte problemet. Kompensationen blir ganska liten jämfört med hur mycket priset ökat det senaste året, säger Roger Pyddoke.