"SKYDDSOBJEKT" står det med stora bokstäver vid entrén. På andra sidan ligger Enköpings väderstation och Försvarsmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum, METOCC.
– Efter grinden kör du till höger för att komma till väderstationen, säger Peter Löfwenberg, försvarsmeteorolog, öppnar grinden med sitt passerkort och släpper in redaktionsbilen på det militära skyddsområdet.
Några minuters bilfärd från entrén ligger en av Försvarsmaktens 15 SMHI-anslutna väderstationer. När vi kliver ut ur bilden hörs skottlossning. "Övningsområdena är i första hand på andra sidan E18", försäkrar Peter Löfwenberg.
Väderstationen består av fyra olika enheter som tillsammans vind, lufttryck, temperatur, nederbörd, och moln. METOCC är den enda platsen i Sverige som utbildar försvarsmeteorologer, och intill finns en extra uppsättning enheter som används i utbildningssyfte.
– I träningssyfte kan man exempelvis simulera att en sensor ger felaktigt värde eller slutar fungera, utan att det påverkar den ordinarie väderobservationen, berättar Peter Löfwenberg.
Datan från den SMHI-anslutna väderstationen skickas några hundra meter upp till METOCC:s kontor, som befinner sig högst upp i verktygtillverken Bahcos gamla högkvarter.
Uppe på kontoret analyserar man data från både Enköping och hela världen. Peter Löfwenberg visar satellitbilder från Mali, där Sverige idag har fredsbevarande trupper.
– Där är det i första hand sand och stoft som vi håller utkik efter. Sand och stoft påverkar flygverksamhet, exempelvis transport av materiel och spaning med obemannade små farkoster.
Man håller även koll på stora kraftiga regn- och åskskurar.
– De medför ofta lokal översvämning med svårighet att ta sig fram under några timmar. Åskan stör också radio- och satellitkommunikation.
När centrumet öppnades 2006 hade Försvarsmakten ett starkt fokus på internationella insatser, men med senaste årens förändrade omvärldsläge tittar man mer på Sverige, berättar Peter Löfwenberg.
– Prognosmässigt har närområdet alltid övervägt, men under den perioden var andelen prognosförfrågningar gällande utlandet två till tre gånger större än idag.
Detta innebar att man tappade kunskap om hemmavädret.
– Vi blev ganska bra på att förstå hur väder och klimat påverkar verksamheten i andra delar av världen, men tappade en del kunskap om hur den påverkar här hemma. Förståelsen för hemmavädret är nu åter under uppbyggnad, avslutar han.