Arkeologerna tar paus för vintern

Sedan början av hösten har arkeologer letat efter fynd i Stattgropen i centrala Enköping. Många fynd har gjorts, från flera tidsåldrar. Och nu tar utgrävningarna paus för vintern.

Brink. Den stora träbiten tror arkeologerna blivit placerad där för att avskilja stranden från vattnet, som en gång fanns på platsen.

Brink. Den stora träbiten tror arkeologerna blivit placerad där för att avskilja stranden från vattnet, som en gång fanns på platsen.

Foto: Maria Hall

Enköping2017-12-03 15:00

På platsen vid den gamla stattomten har material från så tidigt som 1300-tal hittats under hösten. Bland annat rör det sig om trägolv och keramik.

Enligt projektledaren på plats, Mathias Bäck, har det innan 1600-talet inte funnits någon bostadsbebyggelse på platsen.

– Innan dess var det bara fähus, säger han.

Arkeologerna tar nu paus för vintern, och ska under den närmaste veckan se till att bli klara med området längst bort från torget. Efter vintern fortsätter de gräva i området närmare torget, där de tror att fynd från en kortare tidsperiod kommer att finnas.

– Där har lager från 1500 och 1600 redan grävts bort när man byggde hotellet, så där kommer vi inte kunna se en lika lång tidsperiod som här, säger Mathias Bäck.

På platsen där de nu gräver har de hittat mycket välbevarat material från åren mellan 1300 till 1650, något som är ovanligt, speciellt när man gräver i städer.

– Vi har hittat trä som nästan är helt intakt. Det beror på att det finns lager av dynga som stängt ute syre, det har gjort att bakterier inte kunnat bryta ner föremålen, säger Mathias Bäck.

I sidan av gropen där de nu gräver står en stubbe till ett träd, något som också är ovanligt att hitta i städer. Den ska arkeologerna senare såga av, så att de kan räkna årsringar och bestämma exakt hur gammalt det är. De tror att trädet satts på platsen för att utgöra en del av grunden till ett hus, som de också kan sätta ett ganska specifikt årtal på efter hur gammalt trädet är.

– Det blir väldigt precisa dateringar, säger Mathias Bäck.

Det som arkeologerna främst tar med sig från utgrävningsplatsen menar projektledaren dock är historien om djurhållningen i fäbodarna. Genom att analysera bland annat parasiter och ben kan de ta reda på exakt vilka djur som levt på platsen.

– Preliminärt visar analyserna att det varit både ett svinstall, häststall och hönsstall här, säger Mathias Bäck.

Ben från flera olika djur har också hittats på platsen. Bland annat från fågel, nötkreatur, hund och katt. Många av de här fynden ser däremot arkeologerna som sekundära, det vill säga att de blivit omflyttade.

– Det är ofta så i städer, att material blir omkringflyttat, exempelvis flyttas djur från en plats till en annan, fast de nödvändigtvis inte bott där, säger Marieke Aalders, osteolog.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!