Våtservetter och segt hushållspapper löser inte upp sig i vatten som toalettpapper gör och skräpet bildar klumpar i avloppssystemet som kan orsaka stopp i ledningarna. Vill det sig illa kan man få upp bajsvatten i sin källare.
Mängden skräp ökade med 20 procent vid reningsverket förra året.
– Om man slår ut rensmängden per person så blir det närmare sex kilo per person. Då är inte toalettpapper inräknat eftersom det till största delen löser upp sig och passerar igenom rensgallerna, säger Louise Boiesen, VA-strateg vid Enköpings kommun.
Sex kilo rena felspolningar i Enköping alltså. Det är en hög siffra, snittet för kommunerna i landet ligger normalt på 1,5 kilo per år.
Varför mängden skräp är så stor är oklart men det kan vara en effekt av corona. Tidigare år har mängden skräp legat på fyra-fem kilo.
– Kanske slänger fler torkpapper i toaletten eftersom man tvättar händerna oftare. Det kan också bero på att folk jobbar hemma, det ökar belastningen på VA-nätet, säger Louise Boiesen.
Vi följer med Micke Tapper vid kommunens VA-avdelning till några utsatta brunnar.
Där kan klumpar med skräp, stora som basketbollar, samlas. Normalt kollas brunnarna högst en gång i månaden. Nu måste man göra det varje vecka på ett 30-tal ställen.
– Vi plockar isär klumparna i småbitar så de kan åka vidare i avloppet. Blir det stopp i ledningen kan det bli översvämningar i husens källare, säger Micke Tapper.
Han fiskar upp en rejäl klump med skräp ur en brunn vid Salatullen. Det är definitivt inte toalettpapper som ser dagens ljus.
– Det är mycket tvätt- och städservetter och segt hushållspapper som inte löser upp sig i vatten. Vi märkte snabbt en ökning när pandemin började, säger han.
Det är bara avföring, urin och toalettpapper som får spolas ned i toaletten. Men utöver städ- och tvättservettert är det mycket annat som hamnar där, trosskydd, kondomer, tops och bomullstussar. Även mobiltelefoner hittas i avloppen och en gång fastnade ett oöppnat korvpaket i slangen när ledningen rensades.
Olja från matlagning som hälls ut i avloppet innebär också problem. Fettet fastnar på väggarna i rören som korkas igen.
Tack vare de täta kontrollerna av avloppsbrunnarna har det mest varit småstopp i ledningarna.
– Men vi hade ett stopp på Långgatan för en tid sedan så avloppsvattnet gick upp i en källare, säger Micke Tapper.
I snitt spolar Enköpingsborna ner sex kilo skräp i toaletterna per person och år. Vid reningsverket samlas skräpet upp, driftingenjör Markus Wretholm har koll.
När avloppsvattnet kommer till reningsverket uppstår sällan problem, effektiva rensgaller skiljer ut skräpet och det hamnar i en container.
– Vi märker att rensmängden har ökat men det är svårt att veta varför det är så mycket just i Enköping, säger driftsingenjör Markus Wretholm.