År 2010 tog barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, mot cirka 3 000 patienter, medan motsvarande siffra för år 2018 har ökat till 4 500.
– För att förstå hur hög vår arbetsbelastning är, är det bra att känna till att vart tjugonde barn i Uppsala län besökte BUP bara under förra året, säger sektionschef Anna Cervin.
Det är delvis den stora ökningen av neuropsykiatriska sjukdomar, till exempel adhd och autism, under 2000-talet som bidragit till att köerna till BUP ökat. Siffror som sammanställts av SKL, (Sverige kommuner och landsting), visar att allt färre patienter får ett möte med BUP inom 30 dagar. Utvecklingen är densamma när de gäller att få fördjupad utredning eller ett första behandlingstillfälle (se faktaruta).
– Ungefär vart tredje barn får ett första besök inom 30 dagar, det är få men fantastiskt med tanke på det stora remissflödet till BUP numera, säger Anna Cervin.
Artikeln nedan handlar om ett barn som fått vänta på traumaterapi under två års tid och ännu inte fått behandling.
– Just traumabehandling har längst väntetider. Så långa väntetider är inte normalt. För få hos oss har den kompetensen och de är fullbokade men vi utbildar fler just nu, trots att vi inte har pengar till det, säger Anna Cervin.
Hur långa väntetiderhar ni?
– Det går inte att säga. Vi prioriterar dem som behöver behandlingen mest. De lätta och medelsvåra fallen ska vi inte ta emot. Psykisk ohälsa hör inte hemma inom specialistpsykiatrin. De borde få hjälp någon annanstans, säger Marcus Westin.
I dagsläget finns väldigt lite öppenvård för unga med psykisk ohälsa. Det är endast några få barn- och ungdomspsykologer vid Barnsjukhuset och hos Ungdomsmottagningarna.
Båda två gör skillnad mellan psykisk ohälsa och psykisk sjukdom och anser att det är den senare gruppen som ska få behandling på BUP. Psykisk sjukdom ger grava funktionsnedsättningar, så pass att patienten inte klarar vardagen och skolan, enligt deras definition.
– Många med neuropsykiatriska sjukdomar är i behov av insatser men inte i akut behov av hjälp. Det tar mycket läkartid att skriva ut recept och intyg åt dem. Samtidigt som vi inte kan ta hand om dem med självskadeproblem; vi vet att det är tio procent av flickorna som skär sig, säger Marcus Westin.
Båda två är relativt nya på sina chefsjobb men känner väl till personalbristen som varit på BUP under några år och att många har slutat.
– Vi kommer inte behöva anlita hyrläkare i samma omfattning längre och vi ser en positiv trend i att läkare börjar söka sig hit. Men sjuksköterskor är det brist på, säger Marcus Westin.
– Vi arbetar för att vända situationen och för att personalen ska vilja stanna. En stabil personalstyrka höjer effektiviteten och kvaliteten mest av allt, säger Anna Cervin.
De ser det som ett problem att de inte kan erbjuda personalen marknadsmässiga löner, vilket gör att anställda som säger upp sig kan få bättre betalt på andra arbetsplatser.