– Vi drar definitivt i handbromsen. Det finns inte ett byggbolag som sätter igång ett bygge nu. Går det inte ihop sig ens på pappret så funkar det inte sen, säger Anders Silfverhjelm på Vernum Fastigheter.
Bolaget äger den så kallade Mejeritomten vid doktor Westerlunds gata och hade planer på att bygga 225 lägenheter i sex flerfamiljshus samt 15 radhus på platsen.
Av detta blir nu inget.
– Det är väldigt tråkigt. Vi har arbetat så länge tillsammans med kommunen för att få fram en bra detaljplan. Men går det inte så går det inte, säger Anders Silfverhjelm.
Hur mycket kalkylen spruckit vill han inte gå in på men hänvisar till det allmänna konjunkturläget i byggbranschen.
Anders Silfverhjelm berättar dock att man övervägt andra alternativ, att bygga tillsammans med något annat bolag eller till och med sälja hela prospektet men att man inte kommit i mål med någon lösning.
Så vad gör ni?
– Vi avvaktar. Ambitionen är att bygga, vi gör det gärna. Men bara inte just nu. Men vi är öppna för alla alternativ. Om det inte funkar för oss så kanske det funkar för nån annan, säger han.
I planen ingick också att fräscha upp den gamla mejeribyggnaden, riva tillbyggnaden i plåt, ställa ordning befintliga kontorslokaler och mindre butiksytor samt också bygga en restaurang.
Rustar ni upp den befintliga byggnaden ändå?
– Tyvärr inte. Den upprustningen skulle varit finansierad av bostadsbyggnationen, säger han.
I det exploateringsavtal som Vernum skrev med Enköpings kommun för två år sedan ska bolaget stå för en del gatukostnader som kommunen ska genomföra i och i anslutning till området.
I september förra året skickade Enköpings kommun en faktura på nästan 3,9 miljoner som bolaget inte kunnat betala. Fakturan omfattar utbyggnaden av delar av doktor Westerlunds gata, delar av den nya rondellen, anslutningsarbeten från exploateringsområdet till de angränsande gång- och cykelvägarna samt projektering och upphandling av detta.
På grund av Vernums beslut att stoppa utbyggnaden har bolaget inte haft ekonomi för att betala fakturan och har därför begärt att få sprida ut betalningen av skulden med hjälp av en avbetalningsplan på 13 månader. Kommunen har gått med på en sådan plan eftersom man bedömt att det annars finns en risk för att inte alls få ersättning för sina nedlagda kostnader.