Av 372 elever som slutade årskurs 9 i sommar saknade 13 procent behörighet till gymnasiet, enligt statistik från Enköpings samtliga kommunala grundskolor.
Föregående läsår var andelen obehöriga 15 procent. Anders Härdevik, verksamhet för grundskolorna, ser en positiv trend. Men han vill samtidigt ogärna jämföra årskullar med varandra, utan anser att det är mer intressant med varje enskild elevs utveckling genom grundskolan.
Anders Härdevik tycker att den positiva betygstrenden är glädjande med tanke på att Enköpings kommun har en jämförelsevis låg elevpeng.
Skulle betygen med automatik bli bättre med en högre elevpeng?
– Absolut inte. Pengar i sig, utan att sätta in dem med förnuft, hjälper inte. Det går inte att köpa sig till resultat, säger Anders Härdevik.
– Jag är oerhört stolt över våra lärare och rektorer, som de senaste fem åren har ställt om och jobbat efter krympande resurser, fortsätter han.
Grundskolechefen tillägger att det finns en gräns för hur lite pengar skolorna kan ha och fungera. Han anser att det krävs bra dialog inom utbildningsförvaltningens organisation för att undvika att korsa den gränsen.
Den centrala rättningen av nationella prov ser han som ett effektivt verktyg mot glädjebetyg i Enköpings kommuns skolor.
– Vi har haft det i fem år. Vilket är helt unikt.
Ett annat användbart verktyg som han framhåller är dokumentationen av varje elevs utveckling i svenska och matematik från förskoleklass till och med årskurs nio (samt från årskurs 3 i engelska).