Utökningen med tio tjänster är välkommen men även så kommer regionen att förbli en av de sämsta vad gäller tillhandahållande av AT-tjänster. Godkänd AT, allmän tjänstgöring, under minst 18 månader krävs för att läkare efter fem och ett halvt års studier på ett läkarprogram ska få ut läkarlegitimation från Socialstyrelsen.
I en kartläggning gjord 2017 av Sylf, Sveriges yngre läkares förening, placerade sig Region Uppsala med sina 30 AT-tjänster som nummer fyra från botten av samtliga 21 regioner och landsting i Sverige. Med ytterligare tio platser 2018 kommer placeringen att bli en delad sjätteplats från botten, allt annat lika.
Alliansen i Region Uppsala har föreslagit en fördubbling av antalet AT-platser till totalt 60 tjänster nästa år. Men inte ens en fördubbling skulle placera regionen bättre än på sjätte plats i riket.
– Vi tar emot varje ny AT-tjänst med öppna armar. Placering och handledning av AT-läkare på Akademiska är inga problem, och på mindre sjukhus som Enköping är de rentav beroende av AT-doktorer för att bemanna akuten och på landsbygden säger Erik Salaneck, AT-chef på Akademiska sjukhuset.
AT har blivit en flaskhals i utbildningen av läkare, och många nyexaminerade får vänta många månader på en AT-tjänst. Enligt Sylf:s kartläggning var väntan längst i Stockholm, 18,6 månader, i Uppsala 12,2 månader och kortast i Dalarna, 5,4 månader.
Dalarna och Uppsala var de enda landsting som minskade antalet AT-tjänster från 2015 till 2017, i Dalarna från 58 till 50, i Uppsala från 32 till 30.
– Det är olyckligt att vi fram till nu inte bidragit mer till vidareutbildning av läkare i regionen, men det är mycket positivt att vi äntligen fått gehör hos våra politiker. Från Akademiska hoppas vi att det här är ett första steg till att kunna vidareutbilda ännu fler läkare i en nära framtid, säger Erik Salaneck.
AT-läkare är visstidsanställda på AT-avdelningen och roterar mellan olika kliniker, medicin, kirurgi, allmänläkare och psykiatri, enligt en förutbestämd plan. Den sammanlagda AT-tiden på Akademiska är 18 månader, på lasarettet i Enköping 21 månader.
Nyexaminerade utan legitimation kan ändå arbeta kliniskt med patienter, men inte som ensam läkare. 2016 arbetade 73 läkare utan legitimation i Region Uppsala i väntan på att få en AT-tjänst.
– Det vore naturligtvis bättre om de snabbt fick AT-tjänster med handledare så att de kunde få ut sina legitimationer och arbeta självständigt på sjukhus och i primärvården, säger Erik Salaneck.
I år finns totalt 1 359 AT-tjänster i Sverige. Drygt 1200 läkare nyutexamineras varje år från svenska läkarprogram, till det kommer nyexaminerade från EU/EES-länder som behöver AT för att få svensk legitimation. Det skulle behövas omkring 1 500 AT-platser årligen för att täcka behoven.
– Samordning saknas. Fler dyra utbildningsplatser på läkarprogrammen vid universiteten hjälper inte mot läkarbristen om inte landstingen inrättar fler AT-tjänster, säger Erik Salaneck.
Väntan på AT är kortare framför allt i regioner och landsting norrut, men det är också mindre attraktiva tjänster. Centralisering och minskad valfrihet brukar sällan ses som en lösning på problem, men när det gäller läkarutbildning ser Erik Salaneck fördelar med båda:
– Med central styrning av AT skulle staten ha ansvar till och med legitimation. I Norge lottades AT-tjänster ut bland nyexaminerade läkare. Alla garanterades AT, men det kunde vara i Kirkenes eller Oslo, lotten avgjorde, säger Erik Salaneck.