Av alla landets grisar är det endast en procent som har möjlighet att bada gyttjebad, böka och beta. Tre av de gårdar som uppfyller dessa krav ligger i Enköpings omnejd. På både Mälby gård, Holmsta gård och Tjulsta gård går grisarna ute under minst fyra sommarmånader.
– Vi märker ju inte av trenden med kravmärkt skinka direkt, eftersom vi inte säljer i butik utan till dem som gör julskinkan. Men visst märker man av ett ökat intresse indirekt, säger Mats Lundqvist på Mälby gård.
Tillsammans med andra bönder som producerar kravmärkt levererar han kött till företaget Svenskt butikskött, som i sin tur säljer varor i landets butiker. Köttet kan bland annat bli julskinka med märket Änglamark eller I love eko, något som enligt en konsumentundersökning gjord av krav 6 av 10 konsumenter väljer.
– Trenden med mer kravmärkt har ju varit i många år, och vi som levererar kravmärkt har ju blivit fler och fler, säger Mats Lundqvist.
Han hoppas att efterfrågan på det kravmärkta fortsätter att öka, och att fler väljer den kravmärkta julskinkan.
Men för att en julskinka ska få märkas som kravcertifierad krävs mer än att grisarna växt upp med ett riktigt uteliv med grönbete och gyttjebad. Köttet ska heller inte ha behandlats med nitrit. Nitritet gör att tillväxten av oönskade bakterier hämmas och att skinkan får sin klassiska färg. Nitritbehandlingen är dock inte tillåten enligt kravs regler.