Allt fler sjukskrivs av stress

Sedan 2014 är psykiatriska diagnoser den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Samtidigt är prognosen för exempelvis stressrelaterade problem god.

23 juni 2017 06:00

Enligt en färsk analys av Försäkringskassan ligger psykiska diagnoser bakom 44 procent av det totala antalet sjukskrivningar i landet och är den diagnos som ökar mest. Ungefär hälften av dessa handlar om diagnosen stress/anpassningsstörningar (livsavgörande händelser).

Vad ökningen beror på finns ingen enskild förklaring till. Flera faktorer ligger troligen bakom ökningen och påfrestningar i både arbetsliv och privatliv påverkar.

– Det finns inget enkelt svar på frågan. Men det drabbar ofta folk som är mitt i livet, under en period då det händer mycket på kort tid och det är långt till pension, säger Ulrik Lindwall, analytiker vid Försäkringskassan.

De flesta sjukskrivningarna avslutas med att personen återgår till arbete, för samtliga sjukfall 96 procent och för psykiatriska diagnoser 93 procent.

Genomsnittstiden för att komma tillbaka i arbete är något längre för de psykiatriska diagnoserna än för övriga sjukfall, i snitt 57 dagar. I underdiagnosen utmattningssyndrom kan sjukskrivningarna bli betydligt längre.

– Stressrelaterade sjukskrivningar har ofta en god prognos, med undantag för utmattningssyndrom som kan behöva en länge sjukskrivning. Det är något man måste ha ögonen på, säger Ulrik Lindwall.

Personer med diagnosen reaktion på svår stress/anpassningsstörningar samt ät- och sömnstörningar har lägre risk för återfall i en ny sjukskrivning än än för samtliga sjukfall. Risken att sjukskrivningen övergår i sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) är också betydligt lägre för gruppen än för samtliga övriga diagnoser.

I sin analys konstaterar Försäkringskassan att det är mycket viktigt att arbetsplatsen är involverad för att den sjukskrivne medarbetaren ska komma tillbaka i arbete på ett bra sätt. Exempel på faktorer på arbetsplatsen som då är viktiga är gott ledarskap, en balans mellan krav och kontroll i arbetet samt mellan ansträngning och belöning.

– Även om arbetssituationen inte är hela svaret på varför en person sjukskrivits är en mjuk övergång och en successiv anpassning tillbaka i arbetslivet viktig för att personen inte ska få återfall, säger Ulrik Lindwall.

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren skyldighet att vidta åtgärder för att underlätta återgången till arbete.

För att minska sjukfrånvaron behöver även hälso- och sjukvården stärka sin kapacitet i att identifiera och behandla psykisk ohälsa. Något som lyfts fram i både svanka och internationella studier.

<p>Utmattningssyndrom</p>

Utmattningssyndrom innebär att man får olika fysiska och psykiska symtom efter exempelvis långvarig stress. Det kan orsakas av omställningar på arbetsplatsen eller händelser i privatlivet.

Insjuknandet kan komma smygande, eller som en upplevelse av att ”gå in i väggen”.

Stor trötthet är ett vanligt symptom, en trötthet som inte går att vila bort. Man kan även få svårt att göra vardagliga saker, minnesstörningar, oro, ångest och sömnproblem.

Vanlig behandling mot utmattningssyndrom är motion, sjukgymnastik, samtalsterapi och stresshantering.

Källa: 1177 vårdguiden

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Maria Hedenlund

Ämnen du kan följa