Området ligger i en skogsmiljö strax söder och sydväst om Ekolsunds slott. Redan i början på 2000-talet hade ägaren till slottet börjat fundera på att stycka av tomter där.
Tillsammans med Enköpings kommun tog man så småningom fram en detaljplan som vann laga kraft 2008. Enligt den skulle slottsbyn bestå av 50 friliggande småhus på tomter cirka 2 000 kvadratmeter stora vardera. I nära anslutning till husen skulle en golfbana anläggas.
Sedan dess har området styckats av och fastigheter sålts men någon större byggnation har ännu inte satt fart. Drygt 100 bygglov har däremot godkänts, dock inte för fristående villor utan radhus med 3-5 lägenheter på varje tomt.
Husen planeras byggas i fem grupper och i en av dem börjar det se klart ut. Där står det idag sex radhus med totalt 20 bostäder, de första ska snart vara klara för inflyttning.
Förutom de redan beviljade 100 byggloven väntar ytterligare 35 på att godkännas. Utöver det finns ett tiotal obebyggda fastigheter kvar, där det ännu inte sökts några lov. Tillkommer även dessa kan det handla om 150 till 200 hushåll i området, som från början planerades för 50.
Inom Enköpings kommun är förvaltningarna dock inte överens om den markanta expansionen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har protesterat kraftigt och krävt att nya bygglov ska avslås eftersom mängden bostäder inte stämmer inte överens med detaljplanen. Förvaltningens chef Gunilla Fröman påpekar i en skrivelse att politikerna som antog detaljplanen 2008 redan då tyckte att 78 bostäder, som först föreslogs, var för många. Antalet minskades till 50. I skrivelsen betonas att den nödvändiga infrastrukturen i form av vägar, vatten och avlopp, el, social infrastruktur och grönytor har dimensionerats utifrån 50 småhus och inte för mångdubbelt så många bostäder.
Det stora tillskottet av hushåll riskerar att medföra konsekvenser som man inte tog höjd för i detaljplanen och som kommunen inte har förutsättningar att lösa, menar hon och befarar att kommunen kommer att drabbas av framtida klagomål från boende på exempelvis vägunderhåll, trafiksäkerhet, kollektivt resande och liknande.
Redan har vatten- och avloppsverksamheten tvingats investera sex miljoner i kapacitetshöjande åtgärder på grund av den höga exploateringsgraden, skriver Gunilla Fröman.
Det är kommunens bygglovsavdelning som beviljat byggloven. Enligt chefen Christina Gortcheva beror mängden av hus på att den så kallade plankartan inte är tillräckligt detaljerat skriven. Plankartan är den juridiskt bindande handlingen, som reglerar markanvändning och bebyggelse. Planbeskrivningen är till för att förklara syfte, bakgrund och konsekvenser av genomförandet av planen.
– I den här plankartan står inte annat än att det ska vara bostäder och i princip 300 kvadratmeter byggnadsarea per tomt. Det är det som är den juridiskt bindande bestämmelsen. Hade man velat begränsa det till 50 småhus totalt hade man fått skriva till exempel "max en lägenhet per tomt". Men det har man inte gjort, säger hon.
Men planbeskrivningen säger 50 hus. Borde ni inte väga in intentionen i planen?
– Det kan man tycka. Men då får man sätta bestämmelserna så man får det som man vill, annars är risken att det blir något annat, säger Christina Gortcheva.
Skulle ni inte kunna säga nej med hänvisning till planbeskrivningen?
– Vi har frågat vår nämnd och fått stöd i att det inte finns nån anledning att säga nej. Politikerna vill att det ska byggas, säger hon.
Om samhällsbyggnadsförvaltningens oro för att infrastrukturen kommer att bli underdimensionerad med 150-200 bostäder, säger Christina Gortcheva:
– Vatten- och avloppsfrågan är löst, likaså har elförsörjningen stärkts upp så nu finns det tillräcklig kapacitet. Kommunen har inget ansvar för allmän plats någonstans, gator, vägar, ledningar, grönstruktur ingår i den gemensamhetsanläggning som de berörda fastigheterna ingår i och har ansvar för, säger hon.
Christina Gortcheva säger att mycket hänt på de 15 år som gått sedan planen togs fram och att det är svårt att förutse förändringar exempelvis i regelverk och folks intresse av att bygga.
– Då tänkte man ha en golfbana till dem som skulle bo här. Enligt exploatörerna finns idag inga ekonomiska förutsättningar för att bygga stora lyxvillor där man dessutom ska ansvara för driften på infrastrukturen.