Viktoria Grönholm, kostchef på Enköpings kommun.
Många eko-producenter har ökade produktionskostnader idag för ekologiska livsmedel. En del får lägga ned sin verksamhet. Detta påverkar också inköpen till skolmatsalarna.
Hur stor del av skolmaten i Enköpings kommun ska vara ekologisk?
– Vi har satt olika mål för olika upphandlingsperioder med våra livsmedelsavtal. Och den här perioden, vi är inne i nu, var målet att vi i år skulle nå upp till 31 procent ekologiskt, säger Viktoria Grönholm, kostchef på Enköpings kommun.
Målet bestäms utifrån en politisk riktlinje för hur en fyraårig livsmedelsupphandling ska se ut. Redan i slutet på förra året stod det klart att den ekologiska delen var ett mål som kommunen inte skulle nå. Under denna fyraåriga period, som pågår fram till 2024, skulle enligt en trappa den ekologiska livsmedelsdelen öka i kommunens skolor. De tar också med annat i målsättningarna som till exempel klimatpåverkan och socialt ansvarsfullt producerade livsmedel.
– Det handlar främst om den skenande prisbilden. Sedan januari 2022 har livsmedelspriserna ökat med 30 procent i snitt. Och det har gällt både konventionell och ekologisk mat. Så det har varit väldigt tufft att hålla budget. Och det har gjort att vi köpt en mindre mängd ekologiskt mot vad vi tänkt oss, säger Viktoria Grönholm.
Förskola och grundskola ligger runt 27 procent när det gäller inköp av ekologiska matvaror, och snittet för Enköpings kommun är 24 procent.
Ekologiska rotfrukter serveras i Enöglaskolan i Enköping.
Vad blir konsekvensen av att det blivit dyrare?
– Det blir inte ekologisk köttfärs varje gång till exempel. Utan istället kanske varannan gång, säger Viktoria Grönholm.
Torkan och skyfall har påverkat de ekologiska grönsaker som odlas ute i Europa och som säljs frysta, till exempel broccoli och blomkål. Det har varit en bristvara.
En av barnens favoriter på skoltallriken, pannkakor, är åter ekologiska. Under en period saknades det – eftersom fabriken som tillverkade ekologiska pannkakor i Sverige brann ned.
– Elkrisen med de höga priserna tvingade flera ekologiska tomatproducenter i Europa att stänga ned och det saknades tomatpuré, ketchup och konserverade tomater. Så brist på ekologiska livsmedel och ekonomiska begränsningar har gjort att vi inte nått målet på 31 procent, säger Viktoria Grönholm.
Tuula Östman skriver upp dagens mat på en tavla i Enöglaskolans matsal i Enköping.
I Enöglaskolans matsal, vid Västerleden i Enköping, förbereder personalen för dagens lunch. Cirka 600 elever mellan förskoleklass och nionde klass serveras mat och en grönsaksbuffé.
– Jag brukar titta och planera vad jag ska äta, men det är inte så ofta det står varifrån maten kommer i skolan, säger Rozerin Sarihan, som går i åttonde klass på Enöglaskolan.
Vet du vad du har på tallriken i skolan - om det är ekologiskt eller inte?
– Nej, jag brukar bara ta lite grönsaker och mat och äta. Jag vet inte, säger Esma Koyuncu, elev i åttonde klass i Enöglaskolan.
Från vänster Esma Koyuncu med skolkompisen Rozerin Sarihan. Båda går i Enöglaskolans åttonde klass i Enköping.
En stor del ekologiska basvaror köps in till Enöglaskolan. Det är potatis med skal, morötter, krossade tomater, ris, bulgur och kaffe.
– Och mjölken är ekologisk, säger Annika Gustafsson, kökschef på Enöglaskolan.
Delar av grönsaksbuffén är upplagd på vita porslinsfat i matsalen och ser inbjudande ut. Just idag finns en ekologisk produkt på ett av faten som sticker ut, den är närproducerad.
– Squashen kommer från en av fröknarna på skolan och är odlad i hennes trädgård. Ibland får vi hämta rabarber, äpplen, päron och plommon hemma hos någon familj som skänker det till oss. Det känns fint, säger Annika Gustafsson.
Annika Gustafsson, kökschef Enöglaskolan i Enköping.