”Det har blivit en hårdare ton mellan länder och makthavare”

Militärövningen Aurora följs noggrant från länsstyrelsens underjordiska ledningscentral i Uppsala. Där jobbar Kristina Smith med civilt försvar.

Tjänsteman. ”Hotbilden mot Sverige har ökat och vi vill höja allmänhetens krisberedskap”, säger Kristina Smith som arbetar vid länsstyrelsen i Uppsala med frågor kring civilt försvar. I bakgrunden syns tidigare landshövdingar.

Tjänsteman. ”Hotbilden mot Sverige har ökat och vi vill höja allmänhetens krisberedskap”, säger Kristina Smith som arbetar vid länsstyrelsen i Uppsala med frågor kring civilt försvar. I bakgrunden syns tidigare landshövdingar.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Civilförsvar2017-09-21 12:00

Vad gör du under Aurora 17?

– Jag tar hand om frågor som gäller det civila samhället och mycket handlar om att förmedla information.

– Inför Aurora 17 har Försvarsmakten kommit överens med markägare om var soldaterna får röra sig, det finns beslut om vägavstängningar och annat. Uppstår frågor kring sådant ska jag hjälpa till med information. Jag deltar även i dagliga konferenser om Aurora tillsammans med Försvarsmakten, Polisen, kommuner och andra aktörer.

Du arbetar på länsstyrelsen med frågor kring civilt försvar. Vad innebär det?

– Det civila försvaret har hand om sådant som rör kris och krig men däremot inte militära frågor. Det civila försvaret ska se till att det finns beredskap inom viktiga samhällsfunktioner som polis, räddningstjänst, sjukvård, energiförsörjning och annat om det skulle uppstå en krissituation.

– Det är mycket på gång när det gäller utvecklingen av det civila försvaret. Här på länsstyrelsen ligger vi i startgroparna och har just anställt ytterligare två personer som ska arbeta med att återskapa en beredskap i länet för kris och krig.

Vad ska allmänheten tänka på inför en krissituation?

– Det är viktigt att ha en mental beredskap och vara medveten om sitt eget ansvar. Säg att vattnet blir förorenat, då ordnar kommunen vattentankar så snabbt det går. Men det är viktigt att även ha vatten hemma för ett par dagars förbrukning. Vi ska inte förlita oss enbart på myndigheter för vår beredskap.

– Många fokuserar på var det finns skyddsrum men det är nog inte vad folk främst kommer att behöva i en krissituation. Troligen kommer det snarare att handla om el, värme, internetuppkoppling och liknande. I och med urbaniseringen har man byggt bort mycket av den beredskap som kan finnas på landsbygden.

Vad är det vi ska ha beredskap inför?

– Det kan vara olyckor men det kan även handla om angrepp från organisationer, länder eller andra som vill oss illa.

Är människor i Sverige tillräckligt säkerhetsmedvetna?

– Det är bättre idag jämfört med för ett par år sedan.

Vad beror det på?

– Den avspänning som tidigare skett mellan olika länder håller på att försvinna. Det har blivit en hårdare ton mellan länder och makthavare.

Varför satsar länsstyrelsen mer på det civila försvaret just nu?

– Enligt de bedömningar som gjorts av Försvarsmakten och Säpo har hotbilden mot Sverige ökat på senare år. Det handlar till exempel om islamistisk terror, desinformationskampanjer från Ryssland, fake news och liknande.

– Dessutom finns det uppgifter från Säpo om att runt 15 länder har underrättelsepersonal i Sverige. Det är inget nytt men på senare tid har det här börjat tas mer på allvar.

Hur har frågor kring det civila försvaret hittills hanterats av myndigheterna?

– Länsstyrelsens ansvar för den statliga civila beredskapsplaneringen togs bort 1996 i och med att de militära hoten mot Sverige ansågs ha minskat. Men 2013 bad Myndigheten för samhällsskydd och beredskap civila myndigheter att sluta avveckla resurser för det civila försvaret.

– Länsstyrelsen i Uppsala har arbetat med civilt försvar sedan 2014. Till skillnad mot under kalla kriget finns numera ingen myndighet som har ett övergripande ansvar för beredskapen, istället ska myndigheterna samarbeta och alla ansvarar för sin del.

Hur bör myndigheterna förändra sitt arbete med frågor kring det civila försvaret?

– Det handlar om att få in ett större säkerhetstänk, exempelvis att inte kommunicera så att obehöriga kan avlyssna informationen.

Fakta

Civilförsvaret var fram till 1986 den officiella benämningen för befolkningsskyddet och räddningstjänsten.

På central nivå leddes verksamheten av Civilförsvarsstyrelsen. Huvuduppgiften var att skydda civilbefolkningen vid ett angrepp mot landet.

Efter 1986 talar man inte längre om civilförsvaret utan benämningen är ”civilt försvar”.

Civilförsvarsstyrelsens tidigare uppgifter har överförts till kommunerna.

Källa: National­encyklopedin

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om