I början av december dog det 60:e offret för skjutningar i Sverige under 2022. Det var en markant ökning av antalet offer till följd av skjutvapenvåld. Enligt SVT så har antalet döda efter skjutningar legat stabilt runt 45 dödsoffer per år de senaste åren.
I Uppsala län sjönk siffran från 14 skjutningar och två dödsoffer 2021 till elva skjutningar och ingen avliden 2022. Ett av dödsoffren 2021 var den unge mannen som hittades mördad på en åker vid Tillinge kyrka i augusti 2021.
Två av skjutningarna i länet under året inträffade i Enköping.
En av skjutningarna är en misstänkt skjutning som rapporterades under maj och som misstänks ha ägt rum i närheten av Bergsgatan. Ett stort polisuppbåd omringade snabbt området, men ingen misstänkt kunde gripas och bara dagar senare lades utredningen ned.
Den andra skjutningen ägde rum på Bahcovägen i Fanna den 29 september. En pappa och en dotter skadades. En skytt avlossade flera skott genom ett altanfönster och träffade pappan med tre kulor och dottern med en kula. Båda fördes akut med ambulans till sjukhus, men mirakulöst nog kunde de båda lämna sjukhuset bara dagar senare.
Bara dagar efteråt kunde polisen gripa en misstänkt 22-årig Enköpingsbo med kopplingar till familjen. 22-åringen har i förhör varken erkänt eller förnekat gärningen. I måndags lämnade åklagaren Thomas Bälter in stämningen till Uppsala tingsrätt där 22-åringen åtalas för mordförsök och grovt vapenbrott.
– Det som är märkligt är att han inte har förnekat eller erkänt brott. Sedan är det klart att motivet fortfarande är oklart och det är naturligt att man vill förstå. Varför hände det här? Det vill man ha svar på, sa åklagare Bälter till EP i samband med att åtalet väcktes.
Rättegången mot den 22-åriga Enköpingsbon inleds inom kort.
Enligt Andreas Pallinder, chef för utredningssektionen vid Uppsalapolisen, går det inte hitta någon enkel förklaring till de färre skjutningarna.
– Många nätverkskriminella är frihetsberövade sedan vi i flera utredningar fått tillgång till krypterade chattar, säger Andreas Pallinder till unt.se.
Polisens och Kronofogdens strategi att slå till mot yrkeskriminella och beslagta egendom ser Anders Pallinder också som en framgångsfaktor..
– Att inte öppet kunna visa dyra statussymboler minskar dragningskraften till dessa miljöer, säger Pallinder.