Det var i sista momangen som elden stoppades. Det säger Lars Norman som tillsammans med sin fru Elisabeth sedan åtta år tillbaka står som ägare för slottet.
– Jag och min fru badade när vår dotter ringde och sade att det brinner på vinden, säger han och fortsätter:
– Jag rusade utan skor till huset även fast mina fötter är känsliga för grus. När jag kom upp till vinden försåg svärsonen mig med en pulversläckare och när jag kom in på vinden var det helt svart för all rök.
Lars Norman säger att han inte såg varifrån elden emanerade, utan sprutade med släckaren i blindo. Han höll på att kvävas. Efter hand klarnade sikten något och han såg att den mesta elden kom från en TV.
– Jag kunde ha dött, men när brandkåren kom hade vi nästan helt lyckats släcka elden. I morse insåg jag att fasen nu har jag hållit på och jobbat med det här i åtta år, och det har funnits i fyrahundra år, det hade varit tråkigt om det hade försvunnit igår, säger han.
Exakt hur stora skadorna är på vinden är oklara. Under torsdagen anlände Anna Catellani, konservator och konsthistoriker, för att utröna i vilken mån konsten och antikviteterna som förvaras på vinden och på andra platser i huset påverkats av röken.
– Den stora frågan är just sot och klorider. Bådadera är väldigt skadligt för konst och antikviteter. För det är jättefrätande. Så jag ska göra en bedömning om vi behöver göra några speciella åtgärder för att rädda verken, säger hon.
Efter branden fördes Lars Norman och hans svärson till akuten till följd av rökexponeringen.