Johanna Skinnari är biträdande enhetschef på Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Hon var projektledare för rapporten ”Otillåten påverkan mot myndighetspersoner” som kom 2016. I rapporten tar man bland annat upp trakasserier och skadegörelse mot poliser.
– Just det är väldigt ovanligt, med sprängda bilar på uppfarten. Men det vi ser i studien är att trakasserier är en vanlig påverkansform. Det var alltså inte bara missnöjesyttringar, utan man uppfattade att det fanns ett djupare syfte, säger hon.
29 procent av dem som svarade inom Polismyndigheten uppgav enligt Johanna Skinnari att de hade utsatts för trakasserier under den senaste 18-månadersperioden.
Motsvarande siffra för skadegörelse var sju procent. Runt en femtedel av dessa fall gällde skadegörelse mot polisanställdas egna bilar.
– Men det handlar typiskt sett om repade bilar och klotter, inte att man har sprängt en bil på uppfarten.
Är det vanligt att kriminella ”slår tillbaka” mot en polis?
– Det finns sådana exempel, men det är inte vanligt – av det skälet att det är väldigt kontraproduktivt. Det har en tendens att reta upp polisen och man blir klassad som mer farlig när man börjar använda sprängmedel, säger Johanna Skinnari.
Många poliser som utsätts för hot och våld funderar på att sluta, enligt BRÅ:s studie. En annan effekt är att man väljer att dölja sina personuppgifter på nätet och blir mer vaksam, till exempel när man rör sig på offentliga platser. Men utsattheten kan också få effekter i arbetet som polis.
– Det finns sådana exempel, då handlar det framför allt att man tvekar inför åtgärder eller undviker situationer som påminner om påverkansförsöket.
karolina.tolstav@unt.se