Civilingenjören Hannes Öckerman är miljökonsult åt bland annat kommunala bolag och har inriktning och kunskaper kring vatten och deponier. Han är boende i området nära den planerade avfallsdeponin. Här på plats på den våta skogsmyren som gränsar till det planerade verksamhetsområdet, berättar han om att det finns känslig miljö. Bland annat lever här vattensalamander, två stycken fridlysta grodarter, köttätande sileshår, betydelsefulla våtmarksväxter, tranbär och hjortron. Det visar en preliminär inventering nyligen utförd av en biologstudent.
Det är företaget Märsta Förenade Åkeriföretag AB som kommer lämna in en ansökan om att få bygga en avfallsdeponi en mil norr om Fjärdhundra. Anläggningen ska ta emot byggavfall som grus, jord, cement och asfalt. Det ska även finnas en bergkross. I samrådsunderlaget som skickats ut till berörda förklaras hur omfattande verksamheten planeras vara: 4,5 miljoner ton avfall ska hanteras över de 30 år som ansökan avser.
Det framgår också av underlaget att verksamheten kommer ha en betydande påverkan på miljön. Det handlar om påverkan från trafik, om hur vattnet i Örsundaån och andra naturvärden påverkas. I ansökan önskas tillstånd för deponering av icke-farligt avfall, återvinning, lagring, sortering och krossning av berg.
Verksamhetsområdet ligger utmed väg 254 mellan Fjärdhundra och Heby. Ytan för själva deponin är tänkt att vara ca 18 hektar stort och hela verksamhetsområdet cirka 48 hektar.
Boende och berörda som bor en kilometer eller närmare området har fått samrådsunderlag och har möjlighet att komma in med synpunkter.
En del av kalhygget där den planerade avfallsdeponin kommer ligga om ansökan framöver godkänns av Mark- och Miljödomstolen. "Efterfrågan på återbruk och deponi är större än utbudet", säger Jonas Östgren som arbetar på konsultbolaget Trapezia.
Emma Danielsson bor en dryg kilometer från den tilltänkta avfallsdeponin.
– Bygden här ute består av sandig morän och väldigt mycket vatten. Vi är oroliga för hur anläggningen kommer att påverka grundvattnet, spridning till Örsundaån och en kommunal vattentäkt. Vad händer om det läcker ut farliga ämnen? Det finns en biologisk mångfald här, till exempel myrmarken som gränsar till avfallsdeponin. Biotopen runt om kommer förändras för alltid och skogsmyren kan komma att bli torr med ett så stort verksamhetsområde. Och hur kommer det se ut om 30 år när kontraktet löpt ut? Vem tar ansvar för deponin när den inte har aktiv verksamhet längre? Jag känner oro för att inte veta om den kommer läcka ut ämnen som är skadliga för miljön, säger Emma Danielsson.
Från vänster sitter Emma Danielsson, Solveig tre år och hennes mamma Lina Lindefors. De är alla boende i Ådalen norr om Fjärdhundra. Emma endast en kilometer från tilltänkta avfallsdeponin. "På myrmarken som ligger vid gränsen till området finns våtmarksväxter som är viktiga för kolsänkan. Och hela vårt område är rikt på till exempel fågelliv, eko-jordbruk, fiskodling, sportfiske och travsport".
– Det kommer finnas en geologisk barriär som förhindrar urlakning, säger Jonas Östgren, på miljökonsultföretaget Trapezia, som jobbar på Märstaföretagets uppdrag med samverkansunderlaget.
Flera boende i närområdet berättar om oron kring vad som händer med damm, buller och den ökade tunga trafiken med lastbilar till och från deponin. De vill fortsatt ha en levande landsbygd med fiskodling, eko-jordbruk och travhästar.
Per Westin, ordförande i bygdegården i Altuna är oroad över planerna på avfallsdeponin. Han menar att en trakt som har så mycket vatten i marken och i vattendrag runt om kan utsättas för eventuella föroreningar som går ner i grundvattnet. Buller och damm från stenkrossen finns det också många frågor kring. " Det känns galet", säger Per.
De som bor närmast marken har fått ta del av ett samverkansunderlag med byggplanerna. Men de boende önskar att fler berörda i området ska få ta del av underlaget och kunna lämna synpunkter.
Hon berättar att det startats en facebookgrupp och en namninsamling.
– Jag önskar att alla berörda, även längs med hela väg 254, får vetskap om planerna på bygget. Och att de får möjlighet att lämna sina synpunkter.
Per Westin, ordförande i bygdegården i Altuna, menar att en trakt som har så mycket vatten i marken och i vattendrag runt om kan utsättas för eventuella föroreningar som går ner i grundvattnet. Buller och damm från stenkrossen finns det också många frågor kring.
– Det känns galet, säger Per Westin.
– En process med ansökan kan ha olika förfaranden, men har den gått rätt till kommer ansökan att prövas så småningom, säger Victoria Arvidsson, beredningsjurist på Mark- och miljödomstolen.
Än så länge har ingen ansökan lämnats in till Mark- och miljödomstolen.
– Samrådet som Länsstyrelsen håller i är pågående just nu, säger Camilla Ek, Miljöskyddshandläggare på Länsstyrelsen.