Mängder av örter att njuta, äta och älska

För fyra år sedan började Heidi Sund samla på örter. I dag har hon över 400 olika sorter och har precis startat en örtagård på Aspö tillsammans med maken Mikael.

Sund Örtagård, Heidi Sund och Mikael Sund

Sund Örtagård, Heidi Sund och Mikael Sund

Foto: Magnus Eriksson

Aspö2017-06-17 15:00

Den gamla trädgårdsmästar-bostaden vid Aspö säteri söder om Märsön har fått nytt liv.

– Det här stället kom ut i december, och sedan i januari har vi bott här, säger Mikael Sund medan han visar runt i örtagården, växthuset och kaféet där de redan kommit igång ordentligt med verksamheten.

Runt anläggningen har Mikael byggt prydliga staket för att hålla rådjur och vildsvin borta från odlingarna. Växtbäddar håller på att anläggas där Heidi planerar en visningsträdgård med mängder av olika örter och en kärleksträdgård med en damm är under uppbyggnad strax bredvid.

De har redan fått i gång kafé-verksamheten och väntar nu på att få tillstånd för egen tillverkning av fikabröd.

– Norska våfflor, de är lite mer matiga, säger Mikael med ett leende.

Heidi är född i Norge, har jobbat som kock och älskar att laga mat med ingredienser från naturen. Hon växte upp i den norra delen av landet, i växtzon åtta.

– Att komma hit, till odlingszon två–tre, var som att komma till en godisbutik. Jag började samla växter, säger Heidi.

Hon är smärtpatient och sjukpensionär efter en bilolycka som 17-åring. Hon blev påkörd vid ett övergångsställe och läkaren sade att hon skulle sitta i rullstol inom tre år.

– Jag läste allt om örter, det mesta ur gamla böcker. Jag ville kunna kurera mig själv. Men framför allt är trädgårdsterapi bra för hälsan, både mentalt och för att man använder kroppen. Så länge jag är sysselsatt kan jag hantera smärtan, säger Heidi.

I fyra år reste de runt på ”skattjakt”. De flesta örterna hittade de vid plantbytardagar hos olika trädgårdsföreningar. Nu har de över 400 sorter, men på sikt ska det bli fler.

Heidi kan inte bli riktigt mätt på det överflöd som hon funnit på sydligare breddgrader och i växthuset trängs mängder av plantor på de stora borden. De flesta har hon dragit upp själv från frön och sticklingar.

– Jag älskar mynta. Jag har 37 olika sorter det är skillnad mot i Norge där det bara finns ett fåtal, säger Heidi och håller fram en kruka med chokladmynta som doftar mintchoklad när man gnuggar på bladen.

Här finns ringblommor, krasse, solrosor och tomater. Libbsticka som håller häxor, råttor och ormar borta och kan ge herrar en bättre potens, citrontagetes med blommor som smakar fint i sallad eller efterrätt och blåklint där blomblad är vackra som dekoration på maten. Och vildväxande kirskål som är vitaminrik även som torkad och utmärkt till kryddblandningar eller mjöl,

Alla plantor går inte till försäljning, en stor del används i de kryddor, teer och andra örtprodukter som Heidi tillverkar och säljer i gårdsbutiken. Tidigare sålde de produkterna på olika marknader, det gick så bra att de kom till ett vägskäl – antingen trappa ner och ha produktionen som en ren hobby eller att satsa fullt ut. Att resa runt på marknader blev även för tufft för Heidis hälsa.

Men målet är inte att kunna försörja sig helt på örtagården. Mikael jobbar heltid som yrkeslärare och örtagården är Heidis ”hobby”.

­– Vi gör det inte för att tjäna pengar men vi hoppas att det en dag ska gå runt av sig själv, säger Heidi.

Tillsammans har de sex vuxna barn, de har flyttat och rest mycket genom åren.

– Man kommer till en punkt när man vill slå sig ner. Det här är ett paradis, en idyllisk miljö och jag hoppas att andra också kan tycka det och bara komma hit och njuta, säger Heidi.

Örter

Vilda örter har använts som kryddor och medicinalväxter av människan under lång tid.

Redan under yngre stenålderns introducerades exempelvis ärtor och bondbönor. Opium och digitalis (fingerborgsblomma) är andra arter som tidigt användes för sina medicinska egenskaper, bland annat i Medelhavsländerna.

Även olika åkerogräs omtalas tidigt som medicinalväxter medan nässlor och andra växter har använts som föda.

Grönsaksträdgårdar blev vanliga åtminstone från medeltiden då klosterträdgårdarna utvecklades.

Under andra hälften av 1800-talet kom en våg av örter med den moderna trädgårdskonstens etablering.

Källa: Nationalencyklopedin

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om