Tårta, bullar och kakor står uppdukade på bordet när vi kliver genom dörren till den centrala lägenheten där Greta Andersson och hennes dotter Ulla bor. Hur känns det att fylla hundra år?
– Nej, det är inget annorlunda mot någon annan dag, säger Greta Andersson och ler.
Att hon skulle blir hundra år, det trodde hon inte. År 1919 föddes Greta Andersson utanför Enköping. Som femåring flyttade hon till en gård i Nysätra, som ligger mellan Fjärdhundra och Örsundsbro. Här drev hennes familj en gård med kossor, grisar och hästar.
– Det var mycket att göra på en gård, för att få det att gå runt. Korna mjölkades och så kom en lastbil och hämtade upp dem. Sedan kom den tillbaka med skummjölken, som vi gav till grisarna, berättar Greta Andersson.
Skolan låg en mil bort från hemmet. I ur och skur gick hon dit.
– Jag minns att jag fick gå vid klockan sju på morgonen för att hinna till skolan som började klockan åtta, berättar hon.
På bordet står inte bara fika till de som kommer på kalaset. Där står också blommor från kommun och kyrka och ett brev med avsändaren Stockholms Slott. På ett guldförgyllt ark önskas Greta grattis med hälsningar från både kungen och drottningen.
– Det kom för 4-5 dagar sedan. Jag hade hört talas som att man brukade få ett sådant när man blir hundra, säger Greta Andersson och skickar runt brevet till kommunalråd Ulrika Ornbrant (C) och prästen Maria Lund som är på besök.
År 1949 gifte hon sig i en klänning inköpt på Nyströms i Örsundsbro och tillsammans med sin man Gösta fick hon dottern Ulla. De bodde och jobbade på gården i Nysätra fram till 60-talet, då de packade ihop och flyttade in till Enköping.
– Gösta dog 1995 i cancer, berättar Greta, som själv drabbades av cancer på 80-talet.
– Jag fick 21 strålbehandlingar, det var för fyrtio år sedan, säger hon.
Om dagarna läser hon mycket.
– Jag läser Enköpings-posten varje dag och så brukar jag köpa veckotidningar ibland, säger Greta.
Fördriver tiden vid datorn gör hon däremot inte.
– Jag har aldrig suttit vid en dator, säger Greta.
Något recept för att bli hundra år kan hon inte dela med sig av.
– Nej jag har nog inget tips på det, säger Greta, som dock berättar att hon cyklat mycket och bara rökt cigarett och druckit sprit en gång under sina hundra år.
– Jag provade en gång men det var inget för mig, skrattar hon.